Läs sagor för dina barn

När jag var liten läste mina föräldrar sagor för mig. Idag läser jag fortfarande böcker och får komplimanger för mina svenskakunskaper. Min huvudpoäng är inte att höja mig själv, även om det också är viktigt att göra ibland av andra syften än vad jag tänkt prata om idag, utan vad jag faktiskt ska prata om idag som handlar om att främja läsningen av sagor för barn. Eller egentligen spelar det ingen roll vad föräldrar läser för sina barn, utan att de läser. Vikten i att läsa för sina barn är en bortglömd faktor i hur de senare i livet kommer förhålla sig till flera olika saker. Sagor är ett utmärkt val som är skapade för barn och har en positiv effekt på såväl barn som föräldrar.

I en debattartikel i Aftonbladet, 15 april 2015, skrev Peter Kadhammar att en utredning från Statens medieråd visar att daglig läsning av böcker och tidningar i åldersgruppen 17-18 år nästan halverats på ett par år. Barnen ägnar sig istället åt datorspel, främst bland pojkar. Detta visar att tekniken lockar mer än böcker i dagens samhälle. Tekniken, internet, sociala medier och datorspel har förbättrat ungdomars engelska till nästan ojämförlig mot de äldre generationernas engelskakunskaper. När ny underhållning träder fram krävs dock att ett annat minskar och backar. I dagens samhälle är det läsningen som blir lidande. Stor del av ungdomars läsning sker idag under skoltid och är obligatorisk.

Det har aldrig varit lättare att läsa än nu”, det sa Kristina Ahlinder i en intervju till en artikel i DN, Publicerad 2007-02-07, Allt färre läser böcker. Hon syftar på att det både ges ut och säljs mycket böcker nu. Böcker finns även mer lättillgängliga i och med ljudböcker, e-böcker och en större internethandel överlag. Detta bör vara till böckernas fördel. Så varför visar statistiken att det främst är de äldre generationerna som läser böcker regelbundet och för nöjets skull? Min tes är att det handlar om vad man tar med sig redan i sin tidiga uppväxt. Har man fått lära sig och framförallt uppleva vikten av ord och läsning, så är det lättare att ta med sig det även när man blivit äldre.

När föräldrar läser sagor för sina barn lär de sig att lyssna och koncentrera sig, de breddar sitt ordförråd och sina språkkunskaper och stimulerar fantasin och egen-tänkandet. Sverige ligger i toppkant när det gäller läskunskap i de olika länderna. Ändå konstaterar Den statliga Litteraturutredningen (SOU 2012:65) att läsfärdigheten har minskat påtagligt hos barn och unga de senaste tio åren. Och föräldrarnas roll påpekas ha stor betydelse för barns läsförmåga. Elever med välutbildade föräldrar, och föräldrar som tycker om att läsa, får högre resultat på läsprovet. De som fick läsa och skriva tillsammans med sina föräldrar innan de började skolan får också högre resultat. I såväl PIRLS som andra studier syns en nedgång i svenska elevers och föräldrars intresse för att läsa, vilket skulle kunna vara en av förklaringarna till den försämrade läsförmågan.

Det finns alltså en koppling både mellan att läsa, och bli läst för, som liten med intresset att läsa som äldre. Samt en koppling mellan intresset för läsning och läs- och språkförmågan i skolan, med fokus på resultat. Om föräldrar läser sagor för sina barn kan de alltså både gynna sina barns intressen för läsning såväl som deras senare kunskaper och resultat i skolan.

Att föräldrar tar sig tiden att sitta ner med sina barn, på kvällen eller en stund på dagen, för att läsa bör också leda till en bra relation mellan barnet och föräldrarna. Dels för umgängets skull men även utvecklande för att man sedan kan diskutera om sagorna med sina barn. Sagor är anpassade för att ge barn en världsbild som de kan hantera, i ett mer greppbart format än den verkligen världen. Genom sagor får barn lära sig hantera att det finns både gott och ont i världen. Läser man för sina barn blir man delaktig i deras utveckling och process med att lära sig världen och uppfostras av sagorna. Sagor kan, som sagt leda till intressanta och nya tankar hos barnet som ibland behöver diskuteras med en förälder och kan leda till en stärkt relation barnet och föräldern emellan.

Det finns ett citat av Sherlock Holmes, som i sig är en karaktär i en saga, som lyder ”Det är verkligen en fantastisk start i livet att ha ett litet antal verkligt goda böcker som är ens alldeles egna.” Att redan från början av sitt liv få höra sagor, läsa böcker och ta del av andra verkligheter, historier, åsikter och föreställningar än sina egna och än den värld man vanligtvis lever – tror jag hjälper tusen gånger mer än vad det skälper. Av dessa anledningar tror jag att det är viktigt att läsa mer sagor för sina barn, för att bredda deras perspektiv, ordspråk och uppfattning av vårt språk men också världen.

Källor

http://www.dn.se/dnbok/allt-farre-ungdomar-laser-bocker/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3631&artikel=3487356

Den statliga Litteraturutredningen (SOU 2012:65)

artikel i DN, Publicerad 2007-02-07

Svenska språkets historia och släktskap

Hur språket har förändrats över tid

Det svenska språket härstammar från början från urnordiskan. Detta kan man se exempel på från gamla runor som finns i Sverige som visar att urnordiskan och runskrifter användes i Sverige enda fram till att det latinska alfabetet infördes på 1200-talet i och med att Sverige blir kristet och även då fanns det kvar vid sidan av det latinska alfabetet. Det var Bibeln och att Sverige blev kristet som fick latinska alfabetet mest användes inom. Många svenskar kunde inte latinska och förstod då inte allt som Bibeln sa. Det var först in på den äldre och yngre nysvenskan på 1500-talet, i samband med att tryckkonsten kom igång, som Bibeln översattes till svenska och faktiskt då blev mer mottaglig och förståelig för ”vanligt” folk som inte kunde det latinska språket, lika så predikningarna började ske på svenska. Dessa predikningar skulle man kanske inte idag, i jämförelse med nusvenskan, se som oformella. Men man skulle kunna tänka sig att översättningarna från latin till svenska kunde ses som att man gjorde de mer ”vardagligt” eller mindre högtidligt och formellt i och med att det bara var få som kunde latinska och kanske sågs som ”finare” att förstå Bibeln då. Att göra det mer allmänt var kanske dåtidens sätt att ”vardaglisera” Bibeln och predikningarna.

Innan den äldre och yngre nysvenskan, på 1200-talet så fanns klassisk och yngre fornsvenskan. Det var då som danskan, norskan och svenskan började skilja sig och bli egna språk, istället för den tidigare urnordiskan. Fornsvenskan har många tysk-inspirerade ord och detta var troligen för att man hade mycket handel med Tyskland. Danskan, norskan, svenskan och tyskan har alla ett germanskt ursprung så därför låter även dessa språk ganska lika och man kan urskilja flera ord även om man inte kan språket helt och hållet. Fornsvenskan är dock fortfarande väldigt annorlunda från den nusvenska vi talar idag. Under 1500-talet kommer nysvenskan och med stormaktstiden, år?, skrivs grammatikor med de första språkreglerna. Svenskan påverkas av flera andra språk. Tidigare påverkades språket troligen stort av handeln och vilka länder man handlade med. En ny faktor tror jag på den här tiden är att tryckkonsten kommer igång och man kan översätta från andra språk, men även trycka och läsa nya språk som kanske gör att vi får influenser av såväl engelskan som franskan.

Från 1900-talet till idag har mindre förändringar på språket skett. En stor faktor är att det är lag på att alla ska gå i skolan och därmed blir både läs-, skriv- och talkunniga i Sverige. Den största förändringen i språket har nog skett intensivt de senaste åren då den tekniska utvecklingen gått fort fram vilket påverkat sättet vi lever och på så vis även vårt språk och sättet vi kommunicerar på samt även hur vi pratar. Vi har ett ledigare språk till varandra (du-reformen) och ett ledigare förhållningssätt till språket (hur vi hanterar och använder oss av språket i vardagen, tal som skrift).

Hur modern teknik har förändrat svenskan

Språkförändring generellt, tror jag, handlar om att samhället och vår kunskap och utveckling alltid förändras och strävar framåt vilket gör att även språket går samma väg. Tiden ändrar allt, våra sätt att leva förändras vilket gör att vi ändrar hur vi uttrycker oss, kommunicerar med varandra, intresserar oss av, vad vi anser är viktig ändras, vad vi värderar i vardagen, språket, samhällsgrupperna, intryck, uttryck och förhållningssättet till varandra.

I dagens samhälle använder vi oss av teknik i en större utsträckning än vi någonsin gjort tidigare. Det är en del av vår vardag, våra uttryck och vårt sätt att leva och kommunicera med varandra. Till och med ett sätt att uttrycka sig och ge särskilda sociala signaler med, till exempel på bussen att man inte vill prata – då tar man fram mobilen och verkar upptagen. Denna teknik har påverkat vårt språk, vilket inte är så konstigt när vi använder det så mycket. Vi använder mer engelska ord och uttal för att tekniska termer ofta är på engelska och kommer därifrån och ut till vårt språk. Engelska är ett världsspråk, det är ett förenande språk i den meningen att när vi inte förstår varandra så vänder vi oss ofta till engelskan i hopp om att kunna kommunicera med varandra. Det är brett rotat i nästan hela världen. Tekniken och det moderna samhället idag överlag har gjort att fler engelska ord används till vardags, i svenska sammanhang och blir till accepterade svenska ord, åtminstone relativt. Att det uppkommit helt nya ord och termer, till exempel appar, ipad och selfie är också en påverkan av tekniken och är ofta lite ”engelsk-klingande” från början och görs aldrig om till svenska versioner just eftersom vi är så pass engelskt anpassade redan ändå.

En stor och snabbare utveckling på väldigt kort tid tror jag även har ökat klyftan mellan generationerna språkmässigt. Utvecklingen går fortare och språket förändras snabbare generationer emellan. Till exempel mellan gammelmormor och mormor är det inte lika stor språkskillnad, som mellan min mamma och mig. Vi pratar även annorlunda genom förkortningar och pratar nog snabbare och mindre överlag. Användningen av förkortningar och snabba meningar i mobiler och datorer har gjort att vi även börjat använda dem i talspråk. Att vi pratar mindre med varandra överlag är en utveckling av att vi skriver med varandra i sociala medier och sms- och meddelarfunktioner men pratar inte lika ofta med varandra. Jag personligen ringer sällan till någon när jag vill prata utan smsar istället. Man läser på instagram, skickar snapchats osv. Tittar man på folk som sitter på fik så tittar de ofta ner i mobilerna istället för att prata med varandra. Visst pratar man ofta med varandra då om det hittar i mobilerna men överlag tror jag att vi redan vet så mycket om vad andra gör och har gjort att vi pratar och frågar mindre, undrar mindre, har mindre behov och intresse av att veta saker av varandra eftersom vi ändå kan ta reda på det från annat håll. Vi har mindre behov av att prata, helt enkelt.

Jag tror att många är av den åsikten att tekniken kan vara ett hot mot språket. Att i och med tekniken, förkortningar och sämre skrivkrav, så försämras våra språkkunskaper. Vi tar med oss dessa slarv-ord när vi pratar och därför klagar gamla på hur ungdomar pratar idag. Ser man annorlunda på det, så är det ingen skillnad mellan att inte förstår svenska språket fullt ut idag mot att inte förstå svenska språket som det var för väldigt länge sedan, till exempel den äldre och yngre nysvenskan. Om något så har vi ett effektivare språk idag, ett språk med mindre krav och tidsmässigt snabbare att få fram poängen i det vis säger. Förr lades mer vikt i att det man sa lät bra, idag lägger vi snarare mer vikt vid vad vi vill ha sagt. Samtidigt så tror jag att det fortfarande ligger en stor prestige i hur vi säger saker och ting. Speciellt bland unga och ungdomar. Att använda ord som är ”inne” och ”moderna” är viktigt, men kan ändras och bli gammalt väldigt snabbt. Att hålla koll på vilka ord som fortfarande används i vilka kretsar kräver mer ansträngning än vad man kan tro utifrån. Bland vissa är detta otroligt viktigt för statusen och kommunikationen i grupper, framförallt bland ungdomar.

 

Källor

http://www.dn.se/kultur-noje/tekniken-ar-inget-hot-mot-svenska-spraket/

http://www.telia.se/foretag/trender-och-nytta/posts/2013/12/30/sapaverkarteknikenvartsprak