Hur påverkar media oss?

Läs även: Mediekultur i ett mediesamhälle

 

Vi integrerar med all den media som idag finns i samhället, på jobbet, i hemmet och i sängen innan vi somnar. I ett ge och ta förhållande mellan de två parterna producenter (filmskaparen, författaren eller radioprataren) och konsumenter (läsaren, filmtittaren eller radiolyssnaren). All läsning, all tv, alla radioprogram och podcasts, alla scrollningar på sociala medier skapar tillsammans en mediekultur. Det har nästan alltid funnits en mediekultur men idag befinner vi oss i det främst utvecklade mediesamhället någonsin. Idag bär nästan alla med sig en mobiltelefon. När vi inte lyssnar på en podcast medan vi lagar mat så slösurfar vi på instagram medan vi går till jobbet eller kollar facebook medan vi jobbar. Just nu tittar jag på tv samtidigt som jag skriver detta, jag både konsumerar och producerar.


Medierna skapar en känsla av gemenskap som tilltalar oss och det hjälper oss bilda en uppfattning om vilka vi är. Vi följer medierna och medierna följer oss. Det är en ständig diskussion, ständigt utvecklande, ständigt ifrågasättande och ständigt följt. Det finns en viss misstro på media som en negativ påverkningskraft  men det starkaste sätt som medierna påverkar oss på är inte genom att få oss att tro någon vi inte trodde innan eller sätta griller i huvudet på oss. Det är snarare genom att bekräfta de förhållanden som redan existerar. Detta sker exempelvis genom att vi kollar på vissa genrer av filmer, lyssnar på viss musik och vänder oss till viss typ av media som tillfredsställer det vi redan anser och tror. När våra invanda system av skillnader och liknelser utmanas eller ifrågasätts kan vi istället reagera med ror och känna att vår identitet hotas. Ta till exempel ordet Hen som överskrider de flickgrupper och pojkgrupper som vi lärt oss känna tillhörighet  och gemenskap med respektive utanförskap inför. Hen är ett androgynt förhållningssätt att befinna sig mitt emellan eller inom båda grupperna vilket väcker obehag, ångest och aggression hos vissa människor. Den bestämda ordningen av identitet och gemenskap gentemot vissa grupper blir ifrågasatt och i viss mån hotat.

 

Medierna skapar även en normal rytm som följer oss genom dagen, genom att det finns ett såkallat normaltidsschema. Vi vaknar till morgonradion som kan fungera uppiggande, de populäraste tvprogrammet sänds efter en vanlig arbetstid och  efter en viss tid på dygnet är barntvn slut och då ska barnen sova. Lever man inte efter samma struktur som de flesta i samhället lever efter så märker man det tydligt efter hur medierna är utformade. Ett av de mer nya fenomenen är hur avvikande beteende blir mer och mer integrerade i mediekulturen, exempelvis att tvn och radion sänder dygnet runt. Detta hotar det skapade normaltidschemat och dessa rubbningar kan man exempelvis se på just hur vår dygnsrytm förändras.

Kommande inlägg:

Medierna skapar en känsla av gemenskap

 

Skördedag!

Idag har vi haft skördedag i trädgården! Vi plockar hela tiden men snart är vi inne på de sista gubbarna och smultronen osv. så det gäller att ta tillvara på allting.
 
Inte många bär kan skymtas i trädgården. Dåligt bärår har jag hört att det ska vara. Vi brukar ha så mycket röda vinbär att vi inte hinner plocka alla och i år har vi inte fått några alls. Hundarna ska envist äta och spotta ut smultronen. Det gäller att vara först till kvarn och plocka. Lika är det med blåbär, fast dem äter de faktiskt upp. 
 
 
 

Mediekultur i ett mediesamhälle

 

Mitt intresse för mediekultur började i och med att jag läste Jostein Gripsruds bok Mediekultur Mediesamhälle. Där tar Gripsrud upp psykologins olika teorier och kulturen bakom och framför medierna. Forskningen som spretar åt olika håll för att ta reda på samma frågeställning - hur påverkar medierna oss? Det är en ständigt aktuell fråga sedan urminnes tider men som bara växt i högre takt sedan första tv-apparaterna kom. Ta bara ett så komplext ord som “påverkan”. Det handlar inte om en tydlig hand som styr oss i en viss riktning utan berättar om ett möte, en reaktion på ett påstående (eller i mediernas fall miljontals påståenden) och ett svar på dessa påståenden. En konversation som låter olika för alla människor på jorden.

 

Inom medieforskning finns flertalet teoretiska perspektiv. Begrepp som estetisk filosofi,tvåstegshypotesen, litteraturvetenskap, stimuli- och responsmodellen, humanistiska teorier, modernism, montageteorin osv. Denna lista går oändlig och är intressant läsning om man vill ge sig in i denna guldgruvan. I en rad kommande inlägg kommer jag presentera mitt eget perspektiv på mediekultur som den producent av media jag idag är - precis som i princip alla människor idag är och kan vara. Frågan är dock då hur trovärdig källa varenda miniblogg i cyberspace är? Inte väldigt, med raka ord men en del av mediekulturen det är vi alla gånger om!

Kommande inlägg:

Hur påverkar media oss?

Medierna skapar en känsla av gemenskap

 

Nu är de första blommorna satta!

Jag har ju fått en egen liten trädgårsplätt hemma hos mamma och pappa där jag börjat gräva land och ska odla på. Det är som min egna lilla kolonilott. Ni har exempelvis sett mig göra en hallonhäck här. Nu har jag planterat de första blommorna! Jag får ju den riktiga belöningen nästa år när de har slagit rot och börjar slå ut. Jag är lite sen på bollen i år. Flox, akleja, förgätmigej och plymspirea. Fler sorters blommor ska till. Jag sätter de som blir högst längst bort från solen och mellanhöga i mitten samt de lägsta längst fram. Detta för att de höga blommorna inte ska skymma för resten.
 
 

Sojaprodukter farligt eller inte?

Syrran hade hört från en arbetskamrat att sojaprodukter skulle vara farligt. Eftersom hon vet att jag älskar att göra efterforskningar så gav hon mig i uppgift att ta reda på hur det står till med sojaprodukterna. Här är resultatet av det jag läst om sojaprodukter. Kort sammanfattat: ingen fara alls! Köp helst ekologiskt för miljöns skull. Det ska mycket till innan du når upp till en för hög konsumtion av soja.
 

Frågeställning

  • Är soja farligt?

  • Vilka produkter är riskfyllda?

  • Miljö eller människa?

  • Hur påverkar soja kroppen?

     

Resultat

Miljö

Innehåller växtgifter som skyddar dem mot bl.a. skadeinsekter och svampar. O-ekologisk sojaproduktion dåligt för miljön. Välj ekologiskt om du kan. Detta gäller alla baljväxter (bönor, linser, ärter) och fröer (ex spannmål).

 

Människa

Soja innehåller nämligen så kallade fytoöstrogener (liknar det kvinnliga könshormonet östrogen), på grund av rädslan för ökat östrogen brukar body builders (som vill ha så mycket manligt hormon som möjligt för att bygga muskler) undvika för mycket soja. Detta är dock inte vetenskapligt bevisat att det skulle ha någon effekt för body builders. Sojans fytoöstrogener är inte samma typ av östrogen som vi har i kroppen och har därför inte stor effekt. Det är alltså inte bevisat att ett högt intag av soja rubbar kroppens hormonbalans. Däremot vet man att soja sänker kolesterolnivånd, minskar risken för prostatacancer och lindrar PMS-besvär.

Sojaimporten till produktion av foder till tex; grisar, kycklingar och mjölkkor. Ca 90% av importen som går dit. Därför visar studier att östrogennivåerna i blodet är högre hos allätare än hos vegetarianer. Kött innehåller nämligen både östrogen av samma typ som vi har i kroppen och fytoöstrogener från sojafodret som djuren har ätit.

 

Soja är ett av de mest studerade livsmedlen i världen. Det finns tiotusentals studier som visar att fermenterade och ofermenterade sojalivsmedel är säkra och endast ett fåtal studier fallstudier och djurstudier som visar annorlunda. Precis som med all kost bör man äta allsidigt. 2-3 portioner per dag beaktas som normal konsumtion.

 

Livsmedelsverket anser att soja är säkert för barn och vuxna men personer med ämnesomsättningsrubbiningar bör undvik soja, då jodbehovet kan öka. Soja innehåller bland annat fytinsyra, som minskar upptaget av mineraler som kalcium, järn och zink. Normalt intag av soja ökar dock inte nämnvärt risken för mineralbrist. Fermenterade (mjölksyrajästa) sojalivsmedel innehåller mindre fytoöstrogener och fytinsyra. Vid produktion av sojaproteinsprodukter används ofta lösningsmedlet hexan. Det finns teorier om att hexanfrester är hälsoskadligt, men det finns ännu inga belägg för det. Är du frisk och äter en normal mängd av fermenterade (mjölksyrajästa) och ofermentade sojalivsmedel behöver du inte oroa sig för negativa hälsoeffekter.

  • Expert Pernilla Berg som är nutrionist, medicine toxikologi och vegan

 

Källor

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/kott/soja.htm

https://kontakt.naturskyddsforeningen.se/org/naturskyddsforeningen/d/ar-sojaprodukter-bra-for-halsan/

http://www.lakareforframtiden.se/kost-och-halsa/livsmedel/soja/