Smilefellan

Hur påverkar media oss?

Läs även: Mediekultur i ett mediesamhälle

 

Vi integrerar med all den media som idag finns i samhället, på jobbet, i hemmet och i sängen innan vi somnar. I ett ge och ta förhållande mellan de två parterna producenter (filmskaparen, författaren eller radioprataren) och konsumenter (läsaren, filmtittaren eller radiolyssnaren). All läsning, all tv, alla radioprogram och podcasts, alla scrollningar på sociala medier skapar tillsammans en mediekultur. Det har nästan alltid funnits en mediekultur men idag befinner vi oss i det främst utvecklade mediesamhället någonsin. Idag bär nästan alla med sig en mobiltelefon. När vi inte lyssnar på en podcast medan vi lagar mat så slösurfar vi på instagram medan vi går till jobbet eller kollar facebook medan vi jobbar. Just nu tittar jag på tv samtidigt som jag skriver detta, jag både konsumerar och producerar.


Medierna skapar en känsla av gemenskap som tilltalar oss och det hjälper oss bilda en uppfattning om vilka vi är. Vi följer medierna och medierna följer oss. Det är en ständig diskussion, ständigt utvecklande, ständigt ifrågasättande och ständigt följt. Det finns en viss misstro på media som en negativ påverkningskraft  men det starkaste sätt som medierna påverkar oss på är inte genom att få oss att tro någon vi inte trodde innan eller sätta griller i huvudet på oss. Det är snarare genom att bekräfta de förhållanden som redan existerar. Detta sker exempelvis genom att vi kollar på vissa genrer av filmer, lyssnar på viss musik och vänder oss till viss typ av media som tillfredsställer det vi redan anser och tror. När våra invanda system av skillnader och liknelser utmanas eller ifrågasätts kan vi istället reagera med ror och känna att vår identitet hotas. Ta till exempel ordet Hen som överskrider de flickgrupper och pojkgrupper som vi lärt oss känna tillhörighet  och gemenskap med respektive utanförskap inför. Hen är ett androgynt förhållningssätt att befinna sig mitt emellan eller inom båda grupperna vilket väcker obehag, ångest och aggression hos vissa människor. Den bestämda ordningen av identitet och gemenskap gentemot vissa grupper blir ifrågasatt och i viss mån hotat.

 

Medierna skapar även en normal rytm som följer oss genom dagen, genom att det finns ett såkallat normaltidsschema. Vi vaknar till morgonradion som kan fungera uppiggande, de populäraste tvprogrammet sänds efter en vanlig arbetstid och  efter en viss tid på dygnet är barntvn slut och då ska barnen sova. Lever man inte efter samma struktur som de flesta i samhället lever efter så märker man det tydligt efter hur medierna är utformade. Ett av de mer nya fenomenen är hur avvikande beteende blir mer och mer integrerade i mediekulturen, exempelvis att tvn och radion sänder dygnet runt. Detta hotar det skapade normaltidschemat och dessa rubbningar kan man exempelvis se på just hur vår dygnsrytm förändras.

Kommande inlägg:

Medierna skapar en känsla av gemenskap

 

Skördedag!

Idag har vi haft skördedag i trädgården! Vi plockar hela tiden men snart är vi inne på de sista gubbarna och smultronen osv. så det gäller att ta tillvara på allting.
 
Inte många bär kan skymtas i trädgården. Dåligt bärår har jag hört att det ska vara. Vi brukar ha så mycket röda vinbär att vi inte hinner plocka alla och i år har vi inte fått några alls. Hundarna ska envist äta och spotta ut smultronen. Det gäller att vara först till kvarn och plocka. Lika är det med blåbär, fast dem äter de faktiskt upp. 
 
 
 

Mediekultur i ett mediesamhälle

 

Mitt intresse för mediekultur började i och med att jag läste Jostein Gripsruds bok Mediekultur Mediesamhälle. Där tar Gripsrud upp psykologins olika teorier och kulturen bakom och framför medierna. Forskningen som spretar åt olika håll för att ta reda på samma frågeställning - hur påverkar medierna oss? Det är en ständigt aktuell fråga sedan urminnes tider men som bara växt i högre takt sedan första tv-apparaterna kom. Ta bara ett så komplext ord som “påverkan”. Det handlar inte om en tydlig hand som styr oss i en viss riktning utan berättar om ett möte, en reaktion på ett påstående (eller i mediernas fall miljontals påståenden) och ett svar på dessa påståenden. En konversation som låter olika för alla människor på jorden.

 

Inom medieforskning finns flertalet teoretiska perspektiv. Begrepp som estetisk filosofi,tvåstegshypotesen, litteraturvetenskap, stimuli- och responsmodellen, humanistiska teorier, modernism, montageteorin osv. Denna lista går oändlig och är intressant läsning om man vill ge sig in i denna guldgruvan. I en rad kommande inlägg kommer jag presentera mitt eget perspektiv på mediekultur som den producent av media jag idag är - precis som i princip alla människor idag är och kan vara. Frågan är dock då hur trovärdig källa varenda miniblogg i cyberspace är? Inte väldigt, med raka ord men en del av mediekulturen det är vi alla gånger om!

Kommande inlägg:

Hur påverkar media oss?

Medierna skapar en känsla av gemenskap