Rensa rensa rensa!

Det bästa jag vet är att rensa bort saker. Att rensa garderoben, mina smycken, apparna i mobilen, sminket, kökslådorna och skafferiet, vänlistan på facebook. Är detta en fördel eller nackdel? I mitt huvud rensar jag för att effektivisera min livsstil. Det ska vara enkelt, jag ska inte äga något överflödigt.
 
Jag skulle kunna skriva en 5000-sidors bok om mitt rensande och organiserande. Hur, varför, vad och när. Hur går jag till väga? Varför rensade jag bort den där prylen? Vad rensade jag bort idag? Jag har effektiviserat mitt liv i den meningen att jag har väldigt bra koll på var jag har mina prylar och behöver inte leta särskilt länge efter vardera pryl. Viktiga papper, glasögonen, verktygslådan och reservknapparna till klädesplagg.
 
Jag älskar att organisera och skriva listor. Jag älskar att ha ett visst organiserat tema på hur jag ställer böckerna i bokhyllan, hur jag förvarar torrvarorna i skafferiet och hygienprylarna i badrumsskåpet. Detta är en egenskap som troligen baserar sig på känslan av kontroll. Att veta att allt är som det ska, städat och organiserat, möblerat och till pricken ståendes rätt i hyllorna. Inga gamla datum eller mögliga ostar, inga rostiga spikar eller t-shirtar med hål i.
 
Det tog dock ett tag innan jag insåg att mitt "rensande" inte nödvändigtvis gjorde mig till en "sparande" och "minimalistisk"  person. Livsstilen minimalism går ut på att allt du faktiskt äger tar energi av dig genom att du knyter an till prylarna, samt att de kräver att du tar hand om och lägger tid på att städa och laga prylarna regelbundet. Det kan kallas en motreaktion till konsumtionssamhället. En insikt av att du inte behöver äga allt du tror att du behöver äga. Ett sätt att säga använd prylar och älska människor, inte tvärtom. I början av mitt minimalistiska tänkande sparade jag inga pengar på att jag rensade bort onödiga saker. Detta pga att jag rensade och rensade och sedan bara konsumerade mer och mer. Jag rensade bort en tröja och såg ett behov att att köpa en ny. Om och om igen gick cirkeln. Ut med en blomkruka, in med en annan. Ut med en kjol, in med en annan osv. Numera har jag vänt på steken, istället för "en ut, en in" så är det "en in, en ut" som gäller. Dessutom håller jag en tightare budget och köper ingenting under mina mer impulsiva perioder (för jag har sådana). Jag försöker knyta åt snöret på min plånbok och faktisk inte bara äga mindre onödiga prylar utan gå till källan av problemet och inte köpa onödiga prylar från första början. Det är svårt att lära sig vad man behöver i jämförelse med vad man vill ha. Jag lyckas verkligen inte jämt. Däremot tar jag små steg mot en lägre konsumptionsvana. Ju fler gånger jag lyckas, desto mer kommer jag både spara i pengar, energi och negativ miljöpåverkan - och det mina vänner är en motiverande tanke!
 
Tre steg till minimalism:
Låna istället för att äga. Både låna till andra och låna av andra. Gå till exempel ihop några grannar och köp en gemensam skruvdragare. Hur många dagar per år använder du din skruvdragare mot hur många dagar den ligger på en hylla i garaget? Varför måste varje hushåll ha en skruvdragare var som ligger i garaget istället för att en används flitigt av fler personer? Böcker är en annan såndär regelbundet in och ut pryl. Bortsett från mina favoritböcker som jag läser om lite då och då, så har jag inga problem att ge de böcker jag redan läst ut till någon annan, som exempelvis en julklapp eller födelsedagspresent.
 
Håll en prylbudget. Fem ungefär likadana svarta klänningar, behöver jag verkligen det? Femton omaka tekoppar, är det rimligt?
 
Kolla användningsstatistiken på prylarna. Likt i din mobil där du kan kolla hur ofta du använder respektive appar (jag gör detta regelbundet och rensar bort onödiga sådana) kan du göra en användningsstatistik i huvudet för olika prylar. Den dekorativa bordslampan till exempel, hur ofta lyser den egentligen? Väskan längst in i garderoben, hur ofta använder du den per år?
 

Läggdags

Nu släcker vi nattlampan efter en produktiv och utvecklande dag. Jag har haft gruppterapi, individuell terapi, förnyat recept på medicin och bockat av flertalet småsaker på "att göra listan". Bland annat bytt sängkläder lagom innan Albatrossen hoppade upp i sängen med blöta och regniga tassar. Det är livet som hundägare, det.


Bäst idag: att jag vågade mig till gruppterapin. Jag mådde pyton efter förra gången och tänkte nästan strunta helt i terapin men insåg att det vore att lyssna på rädslan och fly vilket inte är vad jag behöver. Oavsett om dbtn ger mig den hjälpen jag behöver så kommer jag i slutändan växa av att ge mig själv chansen till något bättre. Jag växer av att prioritera mig själv och mitt välmående.

Hur mycket EQ har du?

Det tog lite tid att inse att intellektuellt högt begåvade människor inte nödvändigtvis behöver vara högt begåvade känslomässigt.” - Peter Englund, Sekreterare i Svenska Akademin. Citat från Dagens Industri  24/5 2011
 
Vad är EQ?

Emotionell intelligens, förkortas EQ, och påminner om IQ i den formen att det förklarar en viss kvot av innehåll, EQ behandlar en emotionell kvot medan IQ behandlar en intelligenskvot. Kort sagt kan man kalla EQ för social kompetens. Ett försök att mäta din känslomässiga förmåga genom främst två vägar: förmågan att hantera dig själv och förmågan att hantera relationen andra Det beskriver hur kapabel du är att tolka och läsa av dina egna och andras känslor och hur du beter dig i relation till andra, till exempel din förmåga till empati. Begreppet empati behandlar uppfattningsförmågan att uppleva och förstå andra personers känslor. Andra systerord inlevelse och medkänsla. Att ha god empati kan handla om känna med andra, även när man inte håller med personen i fråga kan man se från dennes synvinkel och förstå dennes tankesätt och känsloliv kring agerandet. Empati är i sig en komplex process som går att plocka isär i flera steg. Det kommer jag dock inte göra här, utan använder begreppet som ett sätt att förklara EQ.

Hur kan du höja din EQ?

Precis som IQ kan övas upp så kan även EQ. Redan som barn får man lära sig hur man ska behandla andra och sig själv, vad känslorna betyder och hur man uttrycker dessa för att få tröst mm. 

Genom att öva och lära sig om EQ kan du till exempel:

  • få bättre kunskap om sina egna känslor

  • få lättare att förstå andras känslor, vilket bland annat leder till mer empati

  • få bättre impulskontroll

  • bli bättre på att hantera konflikter

  • få mer hälsosamma relationer

  • få bättre mental hälsa, genom ökad självkänsla och självkännedom, som leder till mindre stress

Emotionell intelligens påverkar hur vi hanterar våra beteenden och hur vi löser sociala situationer. Genom att bli medveten om hur vi beter oss i situationer och hur andra reagerar när vi beter oss på olika sätt i olika situationer, så kan vi lära oss av det och utveckla vår egen beteendekarta. Med beteendekarta menar jag den inre karta som styr vad vi gör, när vi gör det. Genom att handla impulsivt så lyssnar man inte på beteendekartan utan agerar omedvetet på en situation. Genom att vara medveten om vilka känslor som situationen väcker inom dig och på hur du på bästa sätt för att respektera både dina egna och de människor runt omkring digs känslor så kan du registrera bästa sätt att agera, enligt din beteendekarta. På detta vis sker mindre konflikter både inom dig själv och till andra. Ju flersituationer du tar del av och övar på att analysera innan du reagerar på, desto större blir din inre beteendekarta.

 

Skriv ner dina känslor. Inom dbt, dialektisk beteende terapi, brukar man tala om att känslor är till för att informera dig om något. Känslorna berättar något för dig. När du blir ledsen för att du förlorat en vän så säger din ledsenhet dig att personen var viktig för dig. När du blir glad av en viss aktivitet så säger glädjen dig att det här är något du mår bra av och tyckte var kul. Oftast upplever vi flera hundra känslor varje dag. Vi registrerar dem och agerar utefter dem, oftast omedvetet under hela dagen. Vet vi jämt vad vi känner? Om vi stannar upp varje kväll och skriver ner varje känsla vi identifierat under dagen, vad kommer vi finna då? Att skriva ner de känslor man känt under en dag är en vanlig uppgift inom dbt. Just för att man ska lära sig identifiera de känslor man känner. Hur känns känslan av intresse? Hur känns känslan av rädsla? Och hur agerade vi när vi kände dessa känslor? Hur ser vårat beteendemönster ut när vi blir arga, tar illa upp eller känner oss kränkta? Oftast har vi ett återkommande mönster av reaktioner på samma slags känsla. Man reagerar på samma sätt varje gång man blir sårad, arg eller passionerad. Genom att bli medveten om dessa mönster som vi har samt dessa känslor som vi har så kan vi analysera utkomsten av händelseförloppet. Om vi skriker varje gång vi blir arga, hur tar de oss närmare dit vi vill vara? Blir vi mindre arga av att skrika? Hur reagerar människorna som får ta del av vår reaktion? Finns det hinder och konflikter som skapas av det beteendemönster vi har eller det ett fungerande beteendemönster som ger utlopp för känslan? Varför reagerar vi som vi gör? Vi kan alltså genom detta göra en verklig beteendekarta med penna och papper, och detta kan hjälpa oss att bättre navigera i vår komplexa och stora känsloliv. På lika sätt kan man förstå andras reaktioner, som även de är baserade på känslor, och därmed få mer förståelse för hur andra beter sig, mår och känner samt möta dessa på ett bättre sätt än om man inte förstod var reaktionen från personen i fråga kom ifrån.

Tre enkla uppgifter för bättre EQ

  • Skriv ner dina känslor. Detta handlar om att lära dig identifiera vad du känner
  • Fundera på hur du själv reagerar på de känslor du kan identifiera, samt hur någon du känner reagerar på sina känslor. Detta handlar om att kartlägga ditt reaktionsmönster och kunna vara delaktig i dina egna reaktioner på känslorna.
  • Ta tre djupa andetag innan du agerar. Detta handlar om att du ska ge dig själv tid att tänka efter innan du agerar.Hur ser situationen du befinner dig i ut? Hur kan du på bästa sätt föra denna situation framåt och dit du vill genom ditt eget agerande?
 

 

Kära psykiska sjukdom

Kära psykiska sjukdom, jag hatar dig.


Jag vet att du lär mig något nytt om mig själv nästan varje dag. Jag vet att du visar mig hur jäkla stark jag kan vara. Jag vet att du har fått mig att bli mindre fördomsfull och mer förstående mot andra. Men jag kan inte för mitt liv glädjas åt att du valt just mig.

Det har aldrig varit tydligare för mig än just nu hur stark och envis jag är. För jag måste vara det. Det är vad som tar mig igenom de allra värsta, fruktansvärda dagarna. Jag är så stolt över mig själv för att jag fortfarande orkar leva. Men det är inte sjukdomen som gjort mig stark, för stark har jag alltid varit. Envis har jag också alltid varit. Det sjukdomen försöker få mig att tro och känna är svaghet. Den försöker övertyga mig att hela kroppen värker längst varje nerv, att hela livet kommer jag värka likt jag gör just den stunden då det är som värst. Den ger sken av att ingenting har mening, allt är en falsk fasad och att jag är den enda i världen som ser det, som ser sanningen, ser världen för vad den egentligen är - smärta och meningslöshet. Och det faktum att ingen annan förstår det, det faktum att alla andra tror på "lögnen" och fasaden, gör mig till den ensammaste i världen.

Egentligen är det sjukdomen som är lögnen. Som är den falska fasaden och skenet som bedrar. Det är så fruktansvärt svårt att se förbi, se bortom och över sjukdomens murar. Att bita sig igenom smärta och inåtvända skrik för att man hoppas att det ska finnas nått mer och bättre. Jag hoppas att jag ska finna det alla andra verkar se. Meningen. Andningen. Lugnet.

Så, kära sjukdom. Jag hatar dig för allt du är. Jag hatar att du får mig att älta gamla minnen, jag hatar att du får mig att känna mig svag och jag hatar att du får mig att se det negativa och tragiska i min omgivning. Och jag kan inte för mitt liv varken förstå eller glädjas åt att du valt just mig.