Smilefellan

En blogg om personlig utveckling

Vi styrs av våra vanor, kan vi förändra dem?

Publicerad 2018-02-26 08:47:00 i Miljö, Personlig utveckling,

Jag har läst Vanans makt av Charles Duhigg. Detta för att jag, när jag skrev om isarna och glaciärerna som smälter i ex Alaska (läs här), blev intresserad av frågeställningen: Varför vet vi vad som behöver göras för att förbättra miljön, men gör det inte?
 
En av mina teorier, jag kommer försöka ta upp ett flertal här på bloggen, är att det handlar om vanor. Våra liv består av olika vanemönster. Vanor gör oss lugna och låter hjärnan vila. William James, 1892, sa "Vårt liv, i den mån det har en avgränsad form, är inget annat än en samling vanor" och över 40% av våra dagiga handlingar är vanor och inte beslut (enligt Vanans makt av Charles Duhigg).
 
 
Processen hos en vana kallar Internalisering och är beroende av de basala ganglierna i hjärnan som "lagarar vanorna" och tar hand om minnet av mönster och förmågan att ledas till andling av dessa. En vana börjar av en utlösande faktor, en "signal". I början av processen är hjärnans aktivitet hög då den letar efter bekanta mönster som kan utlösa vanan. När signalen hittas så utlöser den ett automatläge hos hjärnan för den vana som gäller, och då går hjärnans aktivitet ner (blir lägre). Hjärnan slutar att delta "fullt ut" och det krävs mindre ansträngning under vad som kallas för "beteendet" - alltså den vana man utövar. Tillslut når man vad som kallas för "belöningen" och då höjs aktiviteten i hjärnan igen. Belöningen hjälper hjärnan att bestämma om händelseförloppet är värt att komma ihåg till nästa gång och kollar av läget så att agerandet var i balans med den utlösande vanan. Belöningen kan vara både fysisk eller psykisk. Behovet av att få samma belöning skapar en återkommande cirkel av "signal", "beteeende" och "belöning" vilket kallas Vanecirkeln.
 
 Tre exempel på vanecirklar:
 
Utlösande faktor: Ser cigaretter - Beteende: Röker - Belöning: Nikotinkick (avslappning) - Behov (som skapar vanecirkeln): Sug efter nikotin/Behov att lindra abstinensen, vilket får cirkeln att börja om igen.
 
Utlösande faktor: Väntar på bussen - Beteeende: Slösurfar på mobilen - Belöning: Underhållning - Behov (som skapar vanecirkeln): Behov av förströelse.
 
Utlösande faktor: Snöra på sig gympaskorna - Beteende: Löptur - Belöning: Endorfinet, stolthet(nöjdhet) - Behov (som skapar vanecirkeln): Känsla av att ha åstadkommit något.
 
Om man kopplar det här med vanor till våra miljöskadliga beteeenden så har jag som sagt en teori om att det finns en stor grupp människor som tror att de lever mer miljövänligt än vad de faktiskt gör, samt en annan stor grupp som är omedvetna om de vanor och beslut de tar i vardagen och vad dessa beslut har för effekt på miljön. så frågan lyder: varför vet vi vad vi behöver göra, men gör det inte ändå? Ett svar kan då vara att vi har vanor som gör att vi inte tänker på de beslut vi tar och i sin tur då kanske tar väldigt dåliga beslut, gällande miljöfrågan. Hjärnan ser inte skillnad på bra och dåliga vanor. Vilken tur det är då att man faktiskt kan förändra vanor, även väl invanda sådana. Hjärnan kommer alltid leta efter olika sätt att få spara på krafterna, detta kallas för "kraftbesparningsinstinkten" och det är själva grunden i varför vanor bildas.  Genom att bli medvetna om våra signaler och belöningar så kan vi förändra beteendet. Små förändringar är oftast det som krävs för att bryta en vana, som till exempel att snöra på sig joggingskorna INNAN man sätter sig i tvsoffan, eller ställer fram en skål med frukt på bordet istället för en skål med godis. Om man inte medvetet bekämpar en vana så kommer mönstret att fortsätta och ske automatiskt. En första vaneförändring som jag tycker att du ska ta dig ann är att köpa närodlat istället för det första eller det billigaste du ser i butiken. Skriv en inköpslista och googla i förväg på bäst passande produktsmärke, vart är det odlat? Vilka ekologiska alternativ finns? Och sen tar du tid på dig i butiken att titta på utbudet och våga välja det lite dyrare men mer passande i produktväg. Kort och gott: Var lite mer förberedd och handla inte hungrig eller stressad, så impulsköper du eller köper det du är "van" att köpa. Förstår ni vart jag vill komma?
 
Som hjälp har ni här en lista på produkter som man bör köpa eko:
 
Kaffe
 
Frukter och grönsaker som man äter skalet på
 
Ansiktsprodukter
 
Kött
 

Att vara här och nu

Publicerad 2018-02-19 11:18:00 i Personlig utveckling, Psykisk ohälsa,

I terapin jobbar vi mycket med att vara "här och nu". Dvs medvetet närvarande i stunden. Till exempel så kan man göra en övning: tre a-4 papper ligger på golvet varav det står "Dåtid" på den ena, "nutid" på den i mitten och "framtid" på den sista. Sedan får man ställa sig vid den man mentalt befinner sig i just för stunden. Vanligtvis får man flytta sig fram och tillbaka som en jojo eftersom tankarna kan gå en hit och en dit. "Vad ska jag göra sen?" "Nu tänker jag på en sak som hände igår.." "Vad ska jag äta när jag kommer hem?" Tankarna kan lätt flaxa runt som galningar i huvudet. Det är dock väldigt sällan man är och stannar kvar vid lappen "här och nu". Det är högst omöjligt att alltid vara just där man är, totalt medvetet närvarande, det säger även psykologerna som lär ut just medveten närvaro. Ingen är alltid här, alltid nu. Däremot kan det vara en bra strävan, en bra sak att öva på.
 
Att vara här och nu medför inte automatiskt att man mår bra. Här och nu kan innebära smärta, stress eller en obekväm känsla. Här och nu kan innebära lugn, intresse och nyfikenhet. Här och nu kan innebära att man lyssnar på det samtal som pågår. En sak som jag behöver öva på är att inte göra andra saker medan jag talar i telefon. Automatiskt går händerna för att plocka upp grejer från golvet, sätta pastan på kokning eller göra något annat under tiden som jag samtalar med någon i telefonen. Därav är jag på två ställen samtidigt och kan inte fullt ut fokusera på det aktuella samtalet. Jag skulle vilja ge min syster, min pappa eller min vän min fulla uppmärksamhet. 
 
Om man försöker vara mer medveten om nuet så tror jag att det är lättare att både lägga märke till när det känns jobbigt och när det känns bra. Tillfällen man inte uppskattar och tillfällen som man uppskattar. Fula stunder och fina stunder. Jag tror, och jag säger tror eftersom jag inte alls är duktigt på att vara här och nu, att jag skulle bli bättre på att se att livet kan vara både och. Att se att ens liv är lika fint som ett instagramflöde samtidigt som det finns stunder man hellre raderar, och att inse att det är så för alla, är nog att vara medvetet närvarande. Att veta att livet är rent och smutisgt i perioder, under en vecka och under en dag. Om jag bli mer medveten om livets alla stunder kanske jag lättare kan välja och vraka, plocka russinen ur kakan och fokusera på det fina eftersom jag ser att det finns både och. Det måste få vara okej att vissa stunder är bra och vissa är dåliga. Det viktigaste är nog att man inte tror att gräset är grönare på andra sidan. Det folk visar upp på sociala medier är oftast de russin de plockat ur kakan, inte hela deras liv. 
 
Livet är inte så fancy pancy som sociala medier vill få dig att tro. Samtidigt kan man faktiskt göra livet rätt fancy pancy genom att ha inställningen att ta vara på alla mysiga, trevliga och glada tillfällen som ges. Det är en god blandning av att vara medveten om att livet ibland kan vara rätt skitigt (och att folk sällan lägger ut bilder på sådana tillfällen i sina bloggar, instagramflöden osv) och att man samtidigt kanske missar väldigt fina stunder om man hela tiden går runt och är pessimistisk och negativ.

Varför tror man alltid på de negativa tankarna?

Publicerad 2018-02-12 10:00:00 i Personlig utveckling, Psykisk ohälsa,

Ett exempel ur Kay Pollaks bok Att växa genom möten lyder: du håller ett föredrag på jobbet och ser en ur publiken gäspa. Du tar detta som ett direkt resultat av att din föreläsning är tråkig och att du på nått sätt inte lyckats nå fram till den gästande herren som helst av allt troligen skulle vara någon helt annanstans än att sitta här och lyssna på dig. Du tar inte i beräkningen att herren kanske har sovit dåligt natten innan. Och väl hemma när du minns ditt föredrag så är det den gäspande herren du minns och inte de andra plikttrogna lyssnarna.
 
Annat senario: du blir kallad vacker tio gånger men du hör ingen av dem för du blev en gång kallad ful och det överröstar alla andra.
 
Varför är det så att det kan gå hundra positiva händelser på en negativ händelse? Varför väger det negativa tyngre och skriker högre? Det är självklart inte alltid så men jag har sett ett visst mönster av detta både hos mig själv och andra jag känner. I terapin jobbar vi nu med ett kapitel som handlar om att samla på positiva känslor och erfarenheter. Tänk dig att du ska göra minst en aktivitet som du mår bra av (tycker är roligt, gör dig stolt, får dig intresserad osv) varje dag. Frågar som man kan ställa sig är till exempel: Går dina dagar på rutin? Vad tycker du faktiskt är roligt att göra? Tycker du fortfarande att det är roligt att göra det här eller behöver du hitta något nytt?
 
I grunden handlar det om att vi gör för få saker som vi mår bra av, för få timmar spenderade på att göra oss själva glada och rofyllda och vi samlar på oss för tunga ryggsäckar av stress, slit och slängbara erfarenheter och självkritik.
 
Kay Pollak skriver: min syn på verkligheten är inte samma sak som den faktiska verkligheten
Jag lägger till: min syn på verkligheten blir vad jag gör den till.
 
 
 

</div

Om

Min profilbild

Felicia

Hej och välkommen till min blogg! Jag som äger bloggen heter Felicia, är 22 år och skriver framför allt om personlig utveckling och psykisk (o)hälsa. Jag har ingen utbildning inom detta utan skriver utifrån egna lärdomar och erfarenheter. Nya inlägg kommer i vanliga fall ut varje torsdag. God läsning! x

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela