Förändring gör ont...

...Även positiv förändring.
 
En sak som fastnat hos mig ur Att växa som vuxen av Anders Engquist är att förändringsprocessen alltid sker i någon form av kris, som gör ont eller är smärtsam. Han framställer förloppet som "utveckling genom kris" och med det menar han att när gamla värderingar och tankesätt ifrågasätts (start till förändring) så är det naturligt att man blir osäker och att det kan kännas som att man för stunden tappar fotfästet men att det efter en tid leder till nya insikter och resulterar i en utvecklad mognadsnivå. Han tar med ett citat från Sheehy, G. ("Övergångar", ALBA, 1977): "Vi är inte så olika ett kräftdjur med extra hårt skal. Hummern växer genom att ömsa skal. För varje gång den krängt av sig sitt hårda skyddspansar är den oskyddad och försvarslös tills ett nytt skal har bildats".
 
Oavslutade konflikter biter sig kvar och tar energi som leder till ältande och grubbel. Man behöver känna att man fått fram hela sitt budskap och låta konflikten ha sin gång den naturliga vägen för att den ska kunna avslutas på en konstruktivt sätt. På sid. 169 skriver han: "Om man tillåter sig att gråta färdigt försvinner sorgen och om man tillåter sig att vara så arg som man är försvinner vreden". 
 
Det behöver självklart inte vara en extrem kris man går igenom för att en liten förändring ska ske, men tanken att jag behöver känna en viss konflikt till där jag står mot där jag vill vara för att kunna skapa en förändring i min livsstil, mitt sätt att vara, säga, tycka eller tänka är i sig ganska naturlig. Är vi nöjda bibehåller vi, vill vi ha annat måste vi göra annat vilket leder oss på ny och läskig mark. Det kan vara otäckt, obekvämt, man kan behöva sörja det gamla eller använda ilskan till att orka fortsätta. Jag, i min enfald, finner tröst i att när det känns förjäkla svårt och jobbigt så vet jag att förändring ändå är påväg. Jag kan säga till mig själv att "det är såhär processen ser ut och känns, det gör ont nu för att bli bra sen". Jag smärtar nu för att jag har dragit undan mattan under fötterna, för att mattan var trasig, fläckad och unken. Att det gör ont behöver alltså inte betyda att det som sker är dåligt, tvärtom kan något gott komma ur det onda - eller hur är det man säger? En grej att komma ihåg angående ordspråk är att de kommit till av en anledning, de funkar faktiskt återkommande.
Personlig utveckling, Psykisk ohälsa | |
Upp