Felicia

Vad döljer sig i Alaskas isar?

Inledning

FN:s klimatpanels IPCC:s (Intergovernmental panel on climate change) utvärdering av framtidens havsnivåer från 2013-2014 visar att haven kan komma att stiga med cirka en meter under detta sekel – beroende på framtidens utsläpp av växthusgaser. IPCC konstaterar att det är mycket troligt att den genomsnittliga havsnivån sedan mitten av 1800-talet har stigit fortare än under de två senaste årtusendena. Den globala havsnivåhöjningen var i genomsnitt 1,7 millimeter per år under perioden 1901-2010 och har de senaste åren ökat i takt. Stigningen har uppmätts till cirka 3,2 millimeter per år under perioden 1993-2010. Enligt IPCC är det är praktiskt taget säkert att höjningen av den globala havsnivån fortsätter efter 2100, och att höjningen på grund av termisk expansion fortsätter i många hundra år framöver.

(http://www.klimatanpassning.se/polopoly_fs/1.36622!/IPCC_fakta_nr2.pdf)

Bakgrund

Havsnivåernas ökning är en konsekvens av den globala uppvärmningen. De stora faktorerna till detta är en tredjedels termisk expansion. Vattnet expanderar vid uppvärmning. IPCC visar i sin redovisning att de övre havsskikten (0-700 meter) har blivit varmare mellan 1971 och 2010. En annan faktor som beräknas som två tredjedelar är e ismassor och glaciärer som smälter. De senaste åren är det ungefär 0,7 mm per år på bara de små glaciärerna, och 1 mm per år på Arktis och Grönland. Arkis och Grönland och glaciärer har de största bidragen till havsnivåförändringarna. Detta redovisas i radioprogrammet Vetandets värld, av Sveriges radio (Tinande permafrost sänker Alaska

(http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/797028?programid=412). Samtidigt studerar den svenska hydrologen Anna Liljedahl (vid University of Alaska Fairbanks) hur permafrostens tinande påverkar det arktiska landskapets topografi i den formen att marken faktiskt sjunker. Konsekvenserna av att ha havsnivåer som stiger av att glaciärer smälter samtidigt som permafrosten tinar och marknivån sjunker så kan många områden nära havet där marknivån är väldigt platt faktiskt komma att sättas under vatten. Anna Liljedahl kallar det för "dubbelpannkaka".

Resultat

Vi tar oss till delstaten Alaska i Sydvästra USA där marken är frusen året runt och glaciärer sträcker sig kilometervis mot himlen. På sikt riskeras norra Alaska att sättas under vatten på grund av kombinationen av stigande havsnivåer samt att stora kilar av is i marken smälter och skapar håligheter i landskapet. Inte nog med detta så finns det en ytterligare risk, nämligen att permafrostens tinande kan leda till att metangas frigörs ur den frysta marken.

De stora kilarna av is kallas "Ice Vedges" och Anna Liljedahl beskriver dem som en kil med is som har byggts upp under flera 100-1000 år. De kan bli 10 meter breda till ytan och 10-20 meter djupa, som en spets pekandes nedåt i marken. Ice vedges bildas riktigt kalla vinterdagar som får jorden att spricka upp. På våren kommer smältvattnet från snön ner i sprickorna och fryser sen till is igen. Processen repeteras tills mant har en stor och bred kil av is som skapats under flera hundra till tusen år. När marken utsätts för störningar, detta kan vara exempelvis en skogsbrand eller någon som försöker bygga parkeringsplats eller bostäder så kommer mer värme in i marken i och med att man tar bort det skyddande organiska materialet (mossa mm) och då tinas den stora is kilen upp och marken ger vika och efterlämnar ett hål. Anna Liljedahl visar ett exempel i radioprogrammet där marken har gett vika precis intill ett skidspår. Man har markerat med gul varningstejp för att ingen ska ramla ner och skada sig i hålet. Det man ser är att marken har gett vika och det har bildats ett antal hål mellan träden.

Permafrost

För att se hur tjock permafrosten är så borrar man rakt ner i grunden. Permafrostmängden skiljer sig genom Alaska. Ex i alaskas näst största stad Fair banks är permafrosten några meter tjock, åker man längre norrut i alaska kan den vara femhundra meter. I ryssland har man flera kilometer tjock. Man kan studera permafrostens förändringar ännu mer genom att skapa brunnar där man borrar och lägga till temperatursensorer och se om den värms upp. Och faktum är att man med denna metod sett att permafrosten har värmts upp under de senaste tio åren. Is kilarna tinar från toppen vilket innebär att marken har sjunkit under de senaste tio åren och det är klimatförändringar som ligger bakom dessa förändringar. 

En tinande permafrost är inte bara en oro för de som bor i permafrost-områden, utan överallt i världen på grund av den lagrade massa kol (från exempelvis träd och växter) som lagrats i isen. På platser där det är varmare grundtemperatur så lagras inte kolet lika väl, det fungerar ungefär som i en frysbox. Tinar vi fryxboxen så kan mikrober börja äta på permafrosten på kolen och dem ger ifrån sig koldioxid eller metangas som påskyndar växthuseffekten och värmer klimatet. Ett varmt klimat värmer ännu mer permafrost och därmed är den onda cirkeln igång. 

För att undersöka permafrostens beskaffning överallt i ett större område lät forskarna nyligen en helikopter flyga över Goldstreem valley, en så kallad "Bird", utrustad med speciella mätinstrument, flög i två-tre veckors tid och samlade in flera hundratalskilometer med elektromagnetisk strålning och tittade på recestiviteten från jorden. Och ifrån de siffrorna ska de kunna göra en 3D karta av var permafrosten är och hur djup den är. Det ska hjälpa dem att förstå under vilka sjöar finns permafrost och hur högt går permafrosten upp på bergsidan, så att de kan bygga en modell av hur verkligheten ser ut idag och ifrån den klura ut hur vattnet rör sig i marken, var kommer grundvattnet upp osv. Där vattnet kommer upp kommer nämligen även eventuellt metangasen upp. Genom beräkningar om vad, när och hur, som man tar reda på just genom denna typ av kartläggning, kan man sedan börja förbereda åtgärder på ett mer konkret sätt. Kartläggning är ett första steg till en tydligare åtgärd.

Glaciärer

Det finns ungefär 25 00 glaciärer i Alaska, vilket utgör ungefär 90 000km2. Glaciologen Regine Hock berättar i Vetandets värld om hur Alaskas, och andra länders, glaciärer smälter. Man beräknar att de kommer tappa ungefär 30-50% av sin volym till 2100, detta genomsnitt över hela världen. I ex Skandinavien kommer man tappa ungefär 70-80% av all sin is, i Alaska är det ungefär 30% i volym i is. När det blir varmare påverkas de högre områderna mindre än de lägre områderna som i exempelvis Skandinavien där bergen i regel är lägre.

Hock berättar även om de oftast stora tidvattenglaciärer i södra Alaska som lever sina egna liv i kontrast till den rådande klimatpåverkan. Hock säger att de är som levande organismer i sitt sätt att utöka i kanske tusen år för att sedan dra sig tillbaka jättesnabbt i form av att isen retirerar, för att sedan börja växa igen. De uppvisar en helt egen komplicerad dynamik oberoende av klimatet. Kanske finner vi svaret på Glaciärernas hopp i dess utvecklande historia, men vad händer om vi utplånar dess historia helt och hållet? Vi ser inte nödvändigtvis de konsekvenser som våra bilturer, flygturer och vår konsumtion leder till. Vi ser inte permafrosten utan att borra djupt ner i marken och vi förlitar oss på att Glaciärernas dynamik ska klara av vårt nya klimat och vi inser inte att när vi bygger fler boenden kan skapa störningar i marken som värmer upp ice vedges och raserar markgrunder. Vi inser att isarna smälter men kommer vi att ändra våra vanor förrän vi inser att norra Alaska ligger under vattenytan? För att citera en debattartikel ur Aftonbladet publicerad den 20 juli 2001 (http://www.aftonbladet.se/debatt/article10224310.ab) där man redan då hänvisade till smältande glaciärer - Det är inte tid att vänta.

Konkreta sätt att minska din påverkan på växthuseffekten

Här vill jag tillägga att vi alla redan kan dessa tips, frågan är snarare "Varför gör vi dem inte?" men den frågan, hörni, kommer jag försöka svara på i andra inlägg framöver. Tills dess bocka gärna av några av dessa punkter:

  • Flyg mindre - res inrikes, åk tåg, båt eller cykla.

  • Källsortera

  • Åk mindre bil - samåk med vänner, grannar. Kollektivtrafik, kollektivtrafik och åter igen kollektivtrafik. Jag skulle gärna se att det blev billigare i hela landet att åka just kollektivtrafik.

  • Håll dig till svenskt - Minska transportvaror. Stötta svenska bönder och kortare transporter. Det kanske kostar en slant extra men se det som en investering i framtiden, för dina barn eller din systers barn eller din bästa väns barn eller barnbarn. Alla har vi något led som tillslut kommer att bli drabbade av en framtid fylld av miljökatastrofer.

  • Spara elektricitet - Genom att stänga av TV, dator, radio och belysning.. Koppla ur elektronik från uttaget när du inte använder dem och satsa på energisnåla apparater när de handlar. Sådana produkter är ofta märkta med Energy Star-märkningen 

  • Fyll tvättmaskinen - Tvätta hela familjens tvätt samtidigt och om du bor själv så är det bättre att spara ihop tills du har tillräckligt med tvätt för att fylla hela maskinen än att tvätta få plagg och tvätta ofta. Genom att spara in på på antal tvättar i veckan minskar man sin vatten- och energianvändning. Om du absolut måste ha en viss tröja ren till morgondagen - handtvätta just den!