Vad läser jag just nu?

 
 
Jag fick låna en riktigt bra bok av pappa, nämligen Kay Pollaks bok "Att växa genom möten". Tydligen har han föreläsningar och var rätt popurlär under en period. Boken har några år på nacken men är fortfarande väldigt aktuell skulle jag vilja säga. Se och läs mer på hans hemsida (klicka här). Det han tar upp i boken är sådana tankar, ideer och kunskaper som alltid kommer igen och aldrig dör ut, till exempel som att när du pekar på någon annan så pekar alltid tre fingrar tillbaka på dig själv. Enkelt och sant. Och för att vara en så lättläst bok så väcker den ändå tusen funderingar, bra funderingar som man kan bära med sig och suga på likt en god karamell.
 
Mina tre favoriter ur boken (men det finns så mycket mer att läsa om i boken. Läs den! Gör det!):
  • Att man har något att lära av varje möte (vilket blir lättare att både se och genomföra med hjälp av de redskap som boken erbjuder). Jag tänker framför allt på det här med att man måste förstå sin fiende för att kunna motbevisa hen. Det ligger något i det här med att man kan använda sig av människor och möten, och då menar jag inte utnyttja (tugga och spotta ut igen) utan låta andra människor lära dig något, vad som helst. Använd människor och möten på rätt sätt genom att låta dem lyfta dig och utveckla din egen förmåga, tilltro och kapacitet.
  • När jag mår dåligt, känner ångest eller är stressad av någon form så börjar jag städa och organisera om hemma. Jag rensar garderoben, möblerar om och byter boksystem i hyllorna. Varför gör jag detta? För att det känns som kaosartat innuti mig och då uppfattar jag min omgivning som kaosartad, men i verkligheten är det varken stökigt eller dåligt organiserat hemma - det bara "känns" som en sanning utan att faktiskt vara det. Min uppfattning av verkligheten behöver därför inte stämma med den faktiska verkligheten.
  • Vi tänker i bilder. Att säga "tänk inte på en elefant" gör att man, just det, tänker på en elefant. Hjärnan missar ordet "inte", utan ser det som sägs och agerar därefter. Genom att istället för att måla upp en inre bild av misslyckande (vilket man gärna gör), bör man framkalla en bild av hur det skulle se ut om man lyckades.
 
Framöver är jag nyfiken på hans andra bok "Att välja glädje". Jag hoppas verkligen att den är lika bra. x
 
Upp