Smilefellan

En blogg om personlig utveckling

Nu flyttar jag till nouw

Publicerad 2018-07-14 20:18:00 i Allmänt,

Som ni vet har jag haft väldiga tekniska problem med blogg.se. Nu har jag bestämt mig för att byta till nouw.se. Ni får mer än gärna följa mig dit. Det blir samma koncept, samma jag med samma skrivarglädje! nouw.com/feliciasjo. Ses där. x
 
"Kod för att importera min blogg till Nouw: 4720202671"

På grund av rädslan

Publicerad 2018-07-12 10:07:00 i Krönikor,

 
Rädslan. Att jogga utomhus jämfört med att jogga på löpbandet på gymmet är ungefär 99,9% bättre upplevelse. Det är även bättre för kroppen eftersom det oregelbundna terrängunderlaget gör att kroppen får arbeta mer. Ändå springer och cyklar jag hellre på gymmet än ute i skogen. Varför? På grund av en enda anledning: rädslan. 
 
Jag läser om tjejer som blivit påhoppade i joggingspåret av främmande män. Vissa lyckas komma undan, andra gör det inte. Oavsett så lämnar det garanterat psykiska ärr av en sådan händelse. Att bli anfallen, att få sin trygghet hotad och ibland helt förstörd är vad det handlar om. Allt jag vill är att få träna, men jag måste analysera tid på dygnet, är det mörkt ute? Kommer jag vara ensam i spåret? Vem vet att jag är ute? Bör jag ringa hem? Jag har en app i mobilen som gör att jag snabbt kan dela med mig av min position till min pappa, jag har ett överfallsalarm i jackfickan och jag håller nycklarna så att se sticker ut mellan fingrarna utifall jag skulle behöva slåss för att försvara mig. Men framför allt så tränar jag på gymmet fastän jag tycker att utomhusträning är bättre på alla sätt och vis, och det är bara en av ett flertal situationer som jag begränsar på grund av den jävla rädslan. Jag tänker även på alla gånger jag åkt hem från klubben tidigare, tagit en annan väg hem eller ställt mig på ett annat ställe när jag väntat på bussen. Eller för den delen tagit på mig andra kläder än jag egentligen skulle vilja, låtit bli att bada eller dansa eller bara inte dykt upp till en tillställning som jag lovat för att jag inte känt mig trygg i sammanhanget eller inte kunnat ta mig hem senare på kvällen. Livet blir ganska begränsat av rädslan utan att man tänker på det. Ta hand om er. Var inte orädda men sluta aldrig jobba för att känna dig stark! Trygghet är en lyxvara.
 

Vad gör jag för att klara av mina mål?

Publicerad 2018-07-05 10:00:00 i Personlig utveckling,

- Plocka isär dem och gör dem till små, små delmål. Man kan inte göra stegen mot målet små nog. Genom att göra små delmål blir det lättare att gå i rätt riktning mot den stora målet som väntar i slutetändan. Dessa delmål går inte att göra för små men är väldigt lätta att göra för stora. Ett steg för att ta sig till gymmet kan lyda: "gå upp på morgonen" vilket kan göras ännu mindre: "sätt dig upp i sängen" eller "lyft händerna över huvudet". Jag som har erfarenhet av depression försöker verkligen lära mig att ta flera små steg istället för ett enda stort som hänger över huvudet på mig som en blöt handduk. Så kom ihåg: SMÅ steg. Myrsteg! Myror är superstarka, det kan du också bli!
 
- Skriv ner dem. Allt blir mer påtagligt när det hamnar utanför pannbenet. Det kan kännas tydligt när vi får en tanke om något vi skulle vilja uppnå. Vi har tusen drömmar i huvudet men ett steg för att göra det mer verkligt, ordentligt uttryckt och med en röd tråd genom planering, agerande och uppnående börjar vi med att få ner det skriftligt. Det är svårare att glömma och vi tar det från dröm till mål. Sätt gärna upp de skriftliga målen så att du ser dem lite här och var. Det blir en bra påminnelse. Jag brukar ha en whiteboardtavla precis vid ytterdörren där jag skriver ner olika "målsättningar" som jag har, så att jag ser dem och bär med mig dem när jag lämnar lägenheten.
 
- Prata om dem. Samma princip som att skriva ner dem gäller här. Vi vill öka chanserna för att drömmar blir till mål som blir till faktiskt agerande. Därför ska vi göra dem så påtagliga som möjligt. När jag pratar om mina mål skapar jag sammanhängande ord och meningar som blir till en röd tråd genom planering, agerande och uppnående av målen. Jag kan även få tips utav andra, tips som jag kanske inte tänkt på själv!
 
- Beröm och belöning. En klapp på axeln, en god efterrätt eller ett härligt bad. Va din egen bästa supporter! Heja på dig själv, beröm dig för dina myrsteg och stötta dig själv att resa dig upp efter snedsteg. Det här är min absolut svåraste punkt men nog så viktig. Jag har flera gånger fått höra ett väldigt bra råd: "Behandla dig själv som du behandlar dina vänner" . Väldigt ofta har vi olika regler gällande oss själva och andra. Där vi stöttar våra vänner och kommer med vänliga ord ger vi oss själva ett slag i magen och tycker illa om oss själva. Varför är det så? Försök att vara din egen bästa vän, ni ska stå ut med varandra hela livet.
 

Om

Min profilbild

Felicia

Hej och välkommen till min blogg! Jag som äger bloggen heter Felicia, är 22 år och skriver framför allt om personlig utveckling och psykisk (o)hälsa. Jag har ingen utbildning inom detta utan skriver utifrån egna lärdomar och erfarenheter. Nya inlägg kommer i vanliga fall ut varje torsdag. God läsning! x

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela