Konstmuseet nyöppnar i Skövde

Jag skulle vilja åka till Skövde och besöka Kulturhuset på Torsdag. Då nyöppnar nämligen konstmuseet efter sin ombyggnation. De erbjuder dels två unika donationer med konst av Anna Sjödahl, Elli Hemberg och depositionen kring Ester Henning. Även fyra tematiska hängningar där 1900-talets svenska konstscen lyfts fram ur olika perspektiv av samtidskonsten, depositonen av Olle Skageforsverk från 2011 samt snarast utställningen HARVEST av Julian Oliver.

Jag är framför allt sugen på HARVEST av Julian Oliver, som pågår under 14-19 september. Jag kommer dock garanterat missa den pga att jag inte är i skick varken psykiskt eller fysiskt att åka tåg till Skövde för en utställning. Jag har dels efterkonsekvenser av mitt senaste självskadeutlopp, dels dragit på mig en förkylning och har även misstankar på om mitt järnvärde är lågt. Jag blir nämligen yr och svimfärdig väldigt ofta och eftersom jag förlorade blod när jag gjorde mig illa samt även fick mens i samma veva så misstänker jag att det kan vara ett av problemen till min orkeslöshet och dåliga fysik just nu. Som om detta inte vore nog så hade jag nyss en kolsyrat vatten-incident när jag skruvade av korken på flaskan. Det ser ut som om jag kissat på mig och jag sitter på biblioteket, tjoho!

 HARVEST - Julian Oliver

Julian Oliver, f.1984, på Nya Zeeland, bor och verkar i Berlin. Hans verk har visats världen över, bland annat på Tate Modern i London, Transmediale i Berlin, Ars Electronica i Österrike, Taiwans Nationalmuseum och på the Glass Room i New York.

Julian Oliver är sprungen ur 1990-talets aktivistiska hackerkultur och han har i över 20 år intresserat sig för frågor kring samhällets teknikberoende och sårbarhet. Till höstens utställning på Konstmuseet i Skövde visas HARVEST, ett nytt verk som tar från det sekulära samhällets dyrkan av pengar och teknik samt de negativa miljökonsekvenser. HARVEST är på samma gång en skulptur, ett land-art verk och en teknisk innovation som kommer att placeras på utomhus någonstans i världen. Inuti finns en vindturbin och en kraftfull dator som tillverkar digital valuta. Framställning av digital valuta är helt lagligt och vem som helst kan och får göra det, vilket gör det till en global demokratisk valuta fri från protektionistisk räntepolitik och valutaspekulationer. HARVESTs system är helt självförsörjande och dess miljöpåverkan är minimal, dessutom skänks alla pengar som framställs till olika miljöorganisationer.

Skövde kulturhus erbjuder möjligheten att följa HARVESTs processer via satellit i realtid, samt se modeller, ritningar och allt annat du behöver för att bygga din alldeles egna miljövänliga pengamaskin.

Källor:

skovde.se/konstmuseet

https://julianoliver.com/output/

 

Demokrativecka i Falun 2017

Idag kickar Falu kommuns arrangerade internationell demokrativecka med olika aktiviteter igång. Den kommer att pågå 9-15 september med deltagare som kommer till Falun från överallt i världen bland annat kommer bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) och Belgiens fd premiärminister Yves Leterme på besök. Jag har inga förväntningar eftersom jag inte vet vad jag bör förvänta mig men jag hoppas ta mig tiden att gå på åtminstone en aktivitet.
 
Faluborna kommer även att få chansen att ställa sina frågor till politikerna och det hålls flera seminarier. I ett pressmeddelande säger ordförande för val- och demokratinämnden Bruno Kaufmann såhär
 
Hela veckan går under rubriken #mindemokrati, eftersom demokratins tillstånd och framtid är allas vår angelägenhet. Varje medborgare bär ett ansvar och uppgiften för en kommun som Falun är att informera, vägleda och stödja det aktiva medborgarskapet.
 
 
 Och såhär ser programmen ut per dag
 
Lördag 9 september
VALUPPTAKTSDAGEN Ett år före nästa val presenterar sig våra politiska partier och kommunens valorganisation förklarar hur ett val går till.

Söndag 10 september
KULTURDEMOKRATIDAGEN Aktiviteter som riktar sig till alla medborgare med fokus på kultur som ett sätt att främja och utöva demokrati.

Måndag 11 september
SKOLDEMOKRATIDAGEN Samtal kring ungas engagemang i den lokala demokratin.

Tisdag 12 september
MEDIAFORUMDAGEN Seminarier, debatter och workshops kring hur olika medier bidrar till vår demokrati – och hur bibliotekens roll ser ut i framtiden.

Onsdag 13 september
DELAKTIGHETSDAGEN Erfarenhetsutbyte och fördjupning i hur arbetet med att förstärka infrastrukturen för det aktiva medborgarskapet och den deltagande demokratin ser ut och fungerar idag.

Torsdag 14 september
FALU- OCH DALADAGEN Dialog om aktuella politiska frågor i Falu kommun. Kommunfullmäktige sammanträder på biblioteket.

Fredag 15 september
INTERNATIONELLA DEMOKRATIDAGEN FN:s officiella festdag för demokratin med fokus på den europeiska dimensionen i vårt lokala demokratiutvecklingsarbete och på demokratins globala möjligheter och begränsningar.
 
Källa: dt.se
 

Medierna skapar en känsla av gemenskap

Läs även: Mediekultur i ett mediesamhälle, Hur påverkar media oss?

 

Gemenskap är ett av de mer bindande ord inom media. Hela poängen med att media blivit ett så stort fenomen är att det skapar en känsla av gemenskap. Vi blir sociala varelser och med i ett större sammanhang än vår familj. Benedict Anderson, 1996, myntade begreppet “imagined communities”, föreställda gemenskaper, för att beskriva detta. Media förmedlar både gemenskap via geografiska områden (om vi bor på samma kvarter, i samma stad, i samma land eller för den delen samma kontinent, i samma universum osv) samt även en gemenskap av upplevelser (att vi kan känna en stark gemenskap med människor vi aldrig träffat och som vi skiljer oss åt i andra avseenden. Exempelvis om vi är pojke eller flicka, om vi är muslimer eller kristna, naturkatastrofer (här skapas en gemenskap av att uppleva händelsen trots att man i praktiken inte “upplever” händelsen så kan vi ändå sluta upp i förfärelsen och mötas i den även om den sker i ett helt annat land) modegrupper, åldersgrupper och generationer osv).

Medierna om nationalitet

Ett exempel på hur media tillför en stark känsla av gemenskap, och även där man i största grad satsar på att bekräfta och understryka förhållanden som redan finns och känns (rädslor, styrkor, hot, familjära förhållandet osv), är inom begreppet “Nation” och “Nationalitet”. I dagens samhälle har diskussioner om nationalitet blivit ett osäkert område att trampa runt i. Främlingsfientlighet förknippas med att tala starkt om den egna nationen och nationaldagen och den svenska flaggan är ett ilsket samtalsämne från olika håll och olika parter. Vad är att vara nationalist? Och vad är att välkomna respektive rädsla andra nationers seder, kulturer och normer? När vi i dagens samhälle och i dagens flyktingkriser tvingas komma närmare varandra mer än någonsin blir skillnader, olikheter samt även våra liknelser tydligare när vi samlas på en och samma yta som är mindre än den varit förut rent geografiskt men blir större rent kulturellt. Nationalitet handlar dock inte för fem öre om främlingsfientlighet utan om styrkan i gemenskapen i landet, i nationen. Nation beskrivs i ordlistor som ett kollektiv av människor förenade av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, historia, kultur, traditioner och sociala normer. Folk har i alla tider varit villiga att dö och döda för ett “större sammanhang” än sin egen vardag, sin egen sfär och för folk de aldrig träffat och aldrig kommer att träffa. För nationen. Denna nationsgemenskap är medierna med och skapar. Genom att vidga våra vyer till en större värld utanför vår bostad och familj blir vi delaktiga i konflikter, händelser och åsikter som vi annars inte hade stött på eller tagit del av - upplevt - om inte media som exempelvis nyheter hade kunnat förmedla dem till oss in i vårt vardagsrum.

Hur påverkar media oss?

Läs även: Mediekultur i ett mediesamhälle

 

Vi integrerar med all den media som idag finns i samhället, på jobbet, i hemmet och i sängen innan vi somnar. I ett ge och ta förhållande mellan de två parterna producenter (filmskaparen, författaren eller radioprataren) och konsumenter (läsaren, filmtittaren eller radiolyssnaren). All läsning, all tv, alla radioprogram och podcasts, alla scrollningar på sociala medier skapar tillsammans en mediekultur. Det har nästan alltid funnits en mediekultur men idag befinner vi oss i det främst utvecklade mediesamhället någonsin. Idag bär nästan alla med sig en mobiltelefon. När vi inte lyssnar på en podcast medan vi lagar mat så slösurfar vi på instagram medan vi går till jobbet eller kollar facebook medan vi jobbar. Just nu tittar jag på tv samtidigt som jag skriver detta, jag både konsumerar och producerar.


Medierna skapar en känsla av gemenskap som tilltalar oss och det hjälper oss bilda en uppfattning om vilka vi är. Vi följer medierna och medierna följer oss. Det är en ständig diskussion, ständigt utvecklande, ständigt ifrågasättande och ständigt följt. Det finns en viss misstro på media som en negativ påverkningskraft  men det starkaste sätt som medierna påverkar oss på är inte genom att få oss att tro någon vi inte trodde innan eller sätta griller i huvudet på oss. Det är snarare genom att bekräfta de förhållanden som redan existerar. Detta sker exempelvis genom att vi kollar på vissa genrer av filmer, lyssnar på viss musik och vänder oss till viss typ av media som tillfredsställer det vi redan anser och tror. När våra invanda system av skillnader och liknelser utmanas eller ifrågasätts kan vi istället reagera med ror och känna att vår identitet hotas. Ta till exempel ordet Hen som överskrider de flickgrupper och pojkgrupper som vi lärt oss känna tillhörighet  och gemenskap med respektive utanförskap inför. Hen är ett androgynt förhållningssätt att befinna sig mitt emellan eller inom båda grupperna vilket väcker obehag, ångest och aggression hos vissa människor. Den bestämda ordningen av identitet och gemenskap gentemot vissa grupper blir ifrågasatt och i viss mån hotat.

 

Medierna skapar även en normal rytm som följer oss genom dagen, genom att det finns ett såkallat normaltidsschema. Vi vaknar till morgonradion som kan fungera uppiggande, de populäraste tvprogrammet sänds efter en vanlig arbetstid och  efter en viss tid på dygnet är barntvn slut och då ska barnen sova. Lever man inte efter samma struktur som de flesta i samhället lever efter så märker man det tydligt efter hur medierna är utformade. Ett av de mer nya fenomenen är hur avvikande beteende blir mer och mer integrerade i mediekulturen, exempelvis att tvn och radion sänder dygnet runt. Detta hotar det skapade normaltidschemat och dessa rubbningar kan man exempelvis se på just hur vår dygnsrytm förändras.

Kommande inlägg:

Medierna skapar en känsla av gemenskap

 

Mediekultur i ett mediesamhälle

 

Mitt intresse för mediekultur började i och med att jag läste Jostein Gripsruds bok Mediekultur Mediesamhälle. Där tar Gripsrud upp psykologins olika teorier och kulturen bakom och framför medierna. Forskningen som spretar åt olika håll för att ta reda på samma frågeställning - hur påverkar medierna oss? Det är en ständigt aktuell fråga sedan urminnes tider men som bara växt i högre takt sedan första tv-apparaterna kom. Ta bara ett så komplext ord som “påverkan”. Det handlar inte om en tydlig hand som styr oss i en viss riktning utan berättar om ett möte, en reaktion på ett påstående (eller i mediernas fall miljontals påståenden) och ett svar på dessa påståenden. En konversation som låter olika för alla människor på jorden.

 

Inom medieforskning finns flertalet teoretiska perspektiv. Begrepp som estetisk filosofi,tvåstegshypotesen, litteraturvetenskap, stimuli- och responsmodellen, humanistiska teorier, modernism, montageteorin osv. Denna lista går oändlig och är intressant läsning om man vill ge sig in i denna guldgruvan. I en rad kommande inlägg kommer jag presentera mitt eget perspektiv på mediekultur som den producent av media jag idag är - precis som i princip alla människor idag är och kan vara. Frågan är dock då hur trovärdig källa varenda miniblogg i cyberspace är? Inte väldigt, med raka ord men en del av mediekulturen det är vi alla gånger om!

Kommande inlägg:

Hur påverkar media oss?

Medierna skapar en känsla av gemenskap