Rensa rensa rensa!

Det bästa jag vet är att rensa bort saker. Att rensa garderoben, mina smycken, apparna i mobilen, sminket, kökslådorna och skafferiet, vänlistan på facebook. Är detta en fördel eller nackdel? I mitt huvud rensar jag för att effektivisera min livsstil. Det ska vara enkelt, jag ska inte äga något överflödigt.
 
Jag skulle kunna skriva en 5000-sidors bok om mitt rensande och organiserande. Hur, varför, vad och när. Hur går jag till väga? Varför rensade jag bort den där prylen? Vad rensade jag bort idag? Jag har effektiviserat mitt liv i den meningen att jag har väldigt bra koll på var jag har mina prylar och behöver inte leta särskilt länge efter vardera pryl. Viktiga papper, glasögonen, verktygslådan och reservknapparna till klädesplagg.
 
Jag älskar att organisera och skriva listor. Jag älskar att ha ett visst organiserat tema på hur jag ställer böckerna i bokhyllan, hur jag förvarar torrvarorna i skafferiet och hygienprylarna i badrumsskåpet. Detta är en egenskap som troligen baserar sig på känslan av kontroll. Att veta att allt är som det ska, städat och organiserat, möblerat och till pricken ståendes rätt i hyllorna. Inga gamla datum eller mögliga ostar, inga rostiga spikar eller t-shirtar med hål i.
 
Det tog dock ett tag innan jag insåg att mitt "rensande" inte nödvändigtvis gjorde mig till en "sparande" och "minimalistisk"  person. Livsstilen minimalism går ut på att allt du faktiskt äger tar energi av dig genom att du knyter an till prylarna, samt att de kräver att du tar hand om och lägger tid på att städa och laga prylarna regelbundet. Det kan kallas en motreaktion till konsumtionssamhället. En insikt av att du inte behöver äga allt du tror att du behöver äga. Ett sätt att säga använd prylar och älska människor, inte tvärtom. I början av mitt minimalistiska tänkande sparade jag inga pengar på att jag rensade bort onödiga saker. Detta pga att jag rensade och rensade och sedan bara konsumerade mer och mer. Jag rensade bort en tröja och såg ett behov att att köpa en ny. Om och om igen gick cirkeln. Ut med en blomkruka, in med en annan. Ut med en kjol, in med en annan osv. Numera har jag vänt på steken, istället för "en ut, en in" så är det "en in, en ut" som gäller. Dessutom håller jag en tightare budget och köper ingenting under mina mer impulsiva perioder (för jag har sådana). Jag försöker knyta åt snöret på min plånbok och faktisk inte bara äga mindre onödiga prylar utan gå till källan av problemet och inte köpa onödiga prylar från första början. Det är svårt att lära sig vad man behöver i jämförelse med vad man vill ha. Jag lyckas verkligen inte jämt. Däremot tar jag små steg mot en lägre konsumptionsvana. Ju fler gånger jag lyckas, desto mer kommer jag både spara i pengar, energi och negativ miljöpåverkan - och det mina vänner är en motiverande tanke!
 
Tre steg till minimalism:
Låna istället för att äga. Både låna till andra och låna av andra. Gå till exempel ihop några grannar och köp en gemensam skruvdragare. Hur många dagar per år använder du din skruvdragare mot hur många dagar den ligger på en hylla i garaget? Varför måste varje hushåll ha en skruvdragare var som ligger i garaget istället för att en används flitigt av fler personer? Böcker är en annan såndär regelbundet in och ut pryl. Bortsett från mina favoritböcker som jag läser om lite då och då, så har jag inga problem att ge de böcker jag redan läst ut till någon annan, som exempelvis en julklapp eller födelsedagspresent.
 
Håll en prylbudget. Fem ungefär likadana svarta klänningar, behöver jag verkligen det? Femton omaka tekoppar, är det rimligt?
 
Kolla användningsstatistiken på prylarna. Likt i din mobil där du kan kolla hur ofta du använder respektive appar (jag gör detta regelbundet och rensar bort onödiga sådana) kan du göra en användningsstatistik i huvudet för olika prylar. Den dekorativa bordslampan till exempel, hur ofta lyser den egentligen? Väskan längst in i garderoben, hur ofta använder du den per år?
 

Sojaprodukter farligt eller inte?

Syrran hade hört från en arbetskamrat att sojaprodukter skulle vara farligt. Eftersom hon vet att jag älskar att göra efterforskningar så gav hon mig i uppgift att ta reda på hur det står till med sojaprodukterna. Här är resultatet av det jag läst om sojaprodukter. Kort sammanfattat: ingen fara alls! Köp helst ekologiskt för miljöns skull. Det ska mycket till innan du når upp till en för hög konsumtion av soja.
 

Frågeställning

  • Är soja farligt?

  • Vilka produkter är riskfyllda?

  • Miljö eller människa?

  • Hur påverkar soja kroppen?

     

Resultat

Miljö

Innehåller växtgifter som skyddar dem mot bl.a. skadeinsekter och svampar. O-ekologisk sojaproduktion dåligt för miljön. Välj ekologiskt om du kan. Detta gäller alla baljväxter (bönor, linser, ärter) och fröer (ex spannmål).

 

Människa

Soja innehåller nämligen så kallade fytoöstrogener (liknar det kvinnliga könshormonet östrogen), på grund av rädslan för ökat östrogen brukar body builders (som vill ha så mycket manligt hormon som möjligt för att bygga muskler) undvika för mycket soja. Detta är dock inte vetenskapligt bevisat att det skulle ha någon effekt för body builders. Sojans fytoöstrogener är inte samma typ av östrogen som vi har i kroppen och har därför inte stor effekt. Det är alltså inte bevisat att ett högt intag av soja rubbar kroppens hormonbalans. Däremot vet man att soja sänker kolesterolnivånd, minskar risken för prostatacancer och lindrar PMS-besvär.

Sojaimporten till produktion av foder till tex; grisar, kycklingar och mjölkkor. Ca 90% av importen som går dit. Därför visar studier att östrogennivåerna i blodet är högre hos allätare än hos vegetarianer. Kött innehåller nämligen både östrogen av samma typ som vi har i kroppen och fytoöstrogener från sojafodret som djuren har ätit.

 

Soja är ett av de mest studerade livsmedlen i världen. Det finns tiotusentals studier som visar att fermenterade och ofermenterade sojalivsmedel är säkra och endast ett fåtal studier fallstudier och djurstudier som visar annorlunda. Precis som med all kost bör man äta allsidigt. 2-3 portioner per dag beaktas som normal konsumtion.

 

Livsmedelsverket anser att soja är säkert för barn och vuxna men personer med ämnesomsättningsrubbiningar bör undvik soja, då jodbehovet kan öka. Soja innehåller bland annat fytinsyra, som minskar upptaget av mineraler som kalcium, järn och zink. Normalt intag av soja ökar dock inte nämnvärt risken för mineralbrist. Fermenterade (mjölksyrajästa) sojalivsmedel innehåller mindre fytoöstrogener och fytinsyra. Vid produktion av sojaproteinsprodukter används ofta lösningsmedlet hexan. Det finns teorier om att hexanfrester är hälsoskadligt, men det finns ännu inga belägg för det. Är du frisk och äter en normal mängd av fermenterade (mjölksyrajästa) och ofermentade sojalivsmedel behöver du inte oroa sig för negativa hälsoeffekter.

  • Expert Pernilla Berg som är nutrionist, medicine toxikologi och vegan

 

Källor

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/kott/soja.htm

https://kontakt.naturskyddsforeningen.se/org/naturskyddsforeningen/d/ar-sojaprodukter-bra-for-halsan/

http://www.lakareforframtiden.se/kost-och-halsa/livsmedel/soja/

Från gifter i Alaska till gifter i ditt badrumsskåp

En tid tillbaka har jag påbörjat ett stort arbete om Alaskas isar och vilka gifter som eventuellt gömmer sig i dessa. Det är nämligen inte alltid man kan se på utsidan att någonting sprider gifter likt en sjukdom till omgivningen. Ta till exempel din vanliga tandkräm, handkräm eller foundation? Vad vet du om dessa rackare? Att läsa innehållsförteckningen ger oftast inte större klarhet.  Många skönhetsprodukter innehåller mikroplastkorn som är skadligt för miljön och åker ut i vattnet när du sköljer ner det i handfatet. Och visste du att hyn torkas ut och avfettas av för starka produkter istället för att vårdas?

Det kan vara enkelt att se sig själv som miljövänlig. Jag har ingen bil och åker därför kollektivtrafik eller cyklar dit jag ska. Jag sopsorterar ordentligt. Jag använder överhuvudtaget inte foundation. Jag återvinner mina kläder. Jag köper det mesta ekologisk och äter efter säsongen, dvs rotfrukter på vintern och äpplen, jordgubbar och tomater mm på sommaren. 

Däremot färgar jag håret. Jag köper sällan begagnade kläder. Jag är tjej så jag använder engångsartiklar till förbannelsen en gång i månaden. Jag stannar absolut inte när green peace går på stan och värvar folk.

Sante family toothpaste är en ekologisk tandkräm med fluor med bra innehållsförteckning. Det lärde jag mig på högskolan. Kallpressad kokosolja är ett bra byte från Body lotion till något mer naturligare. Man kan smörja in hela kroppen med det, göra hårinpackningar och äta! Honung är en bra ersättare för ansiktstvålen. Båda dessa produkter ska självklart köpas ekologiska. Tvättar man ansiktet med honung bör man vara försiktig i början då den kan vara allergikänslig. Jag tvättar mig cirka två dagar i veckan med honung i jämförelse med två gånger per dag som vanliga produkter kräver och min hy har på riktigt aldrig varit finare, klarare och mer balanserad.

Precis som vackra isar kan gömma och sprida giftiga ämnen när de smälter, och smälter det gör dem! Så gömmer sig otaliga gifter i ditt hem. Googla. Läs på biblioteketet. Leta reda på områden där du känner att du är bekväm med att göra en förändring och testa dig fram. Det kan vara ett roligt projekt istället för en frampressad börda. Knepet är att göra lite i taget och inte börja med din favoritpryl. Gillar du som jag att exempelvis färga håret? Hitta det bästa alternativet som du kan leva med och sen kompenserar du på andra områden istället. You'll get there.

Energiförbrukningen i Västfastigheters verksamheter

Sammanfattning utav innebörden av begreppet hållbar utveckling

Det finns framför allt tre faktorer som måste fungera för att behålla en hållbar utveckling: Ekonomiska aspekten, Miljöaspekten och Sociala aspekten. Hållbar utveckling innebär ekonomisk tillväxt som tar hänsyn till miljö och samhälle. Teoretiskt är det enkelt sammanfattat. I praktiken är det svårare att få balans mellan de olika aspekterna men de spelar alla stor roll till varandra. De tre olika faktorerna är beroende av varandra men står samtidigt ibland i konflikt med varandra. Till exempel så fungerar inte vår ekonomi och vårt samhällsbygge (se samhällsutveckling, levnadssätt) om vi inte har ett fungerande ekosystem. Samtidigt påverkar dagens ekonomiska tillväxt i vissa anseenden morgondagens miljöhälsa. Fyller vi dagens behov på bekostnad av morgondagens behov?


”En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” http://innovationonline.se/hallbarhet/hallbar-utveckling/

 

För att fylla dagens behov så behövs resurser. Resurser kan delas in i tre: Flödesresurser som är nybildande i hög grad (till exempel solljus), Fondresurser som är nybildande i lägre grad, dvs nybildande så länge de inte överanvänds (till exempel fisk, skog. Kan liknas med pengar på fond. Tar man bara ut vinningen så tar inte pengarna slut utan bildas nya hela tiden, tar man ut för mycket så hinner inte fonden förnyas eller växa) och Lagerresurser som är begränsade resurser (till exempel olja, kol och mineraler).

 

Den krock som uppstår mellan vårt ekosystem och industriella system beskrivs bra i bloggen https://notonhold.wordpress.com/2009/01/22/the-first-principle-of-eco-design-is-that-waste-equals-food/ där man förklarar ekosystemet som cirkulärt där just avfallet från en organism blir till näring (och användbart) för en annan organism. Detta förklaras ”the waste of one organism provides nourishment for another – waste equals food” i ‘Hidden Connections, a Science for Sustainable Living’ by Fritjof Capra, Harper Collins Publishers 2002. Det industriella systemet är i sin ur linjärt, menat att mer avfall bildas än vad nya produkter kan återskapas. Om man kan minska kontrasten mellan dessa två - genom dagens industriella system hitta sätt att sammanbinda dessa med ekosystemet på ett hållbart sätt, vilket endast är möjligt i ett samhälle som är ekonomiskt hållbart utvecklande (som i sin tur är beroende av ett hållbart utvecklande ekosystem) - kan man möjligen nå en framtid som inte är bekostad på dagens behov.

 

Sammanfattning av västfastigheters hållbarhetsarbete och identifikation av de område som kan eller bör utvecklas i Västfastigheters hållbarhetsarbete

Västfastigheter jobbar med miljö- och hållbarhetsarbete genom att de under år 2014 tog fram en plan för att minska sin egen fossila bränsenergianvändning och byta ut denna mot bioolja. Denna utfasning sker inom värmeproduktionsanläggningarna och målsattes att vara helt utfasad senast år 2016.

 

Västfastigheter har enligt de själva under 2014 lagt extra kraft på just analyseringar av olika scenarier för elanvändning för att nå energihalvering. De använder sig av en internkontrollplan innehållande konsekvensutredning, stategi och handlingsplan som påbörjades 2014 och färdigställdes 2015 enligt VGR:s miljöprogram där de prioriterade åtgärderna är följande (som är direkt citerat från västfastigheters årsredovisning från 2014):

 

  • Slutgiltigt fastställa strategi och handlingsplan för att i samverkan med verksamheterna minska användning av verksamhetsel.

  • Implementera ett energiuppföljningssystem och ta fram en handlingsplan för byggnadsvis mätning av energianvändningen i Västfastigheters fastighetsbestånd.

  • Tillsammans med energileverantörer aktivt arbeta för att fossil energi i fjärrvärmen ska minska

Totala energiförbrukningen inom Västfastigheter från år 2010 till år 2015. http://vastfast.vgregion.se/upload/V%c3%a4stfastigheter/Ekonomi/Beslutad%20%c3%85rsredovisning%202015%2020160203.pdf

 

Västfastigheters årsredovisning 2014

 

 År 2014 var det utsatta måltalet för energinivån 190 KWh/ m2 och slutresultatet hamnade på 184 KWh/ m2 vilket gav 6 KWh under utsatt mål. Detta var ett bra resultat då de hade baserat sin data (uträkning för hur mycket elanvändning som skulle krävas under året) efter vad som bäst stämmer in på andra byggnader än vårdbyggnader (som ofta kräver mer energianvändning). Man förklarade resultatet med att året var milt och inte krävde särskilt stora klimatjusteringar av beräkningarna.

 

Västfastigheters årsredovisning 2015

Årsredovsning från 2015, energiförbrukningen hos Västfastigheter.http://vastfast.vgregion.se/sv/Vastfastigheter/Om-oss/Ekonomi/Arsredovisningar1/


År 2015 var det utsatta måltalet för energinivån samma som föregående år, dvs 190 KWh/ m2 och slutresultatet visade sig i årsredovisningen ha sänkts ytterligare i jämförelse med föregående år, till 180 KWh/ m2. Den nya internkontrollplanen som påbörjades 2014 och fastställdes 2015 (nämnd ovan) tros vara orsaken till denna fortsatta minskningsutveckling av energianvändningen. År 2015 beskrevs även det som ett milt år där en normal klimatjustering av beräkningarna gjordes.

Källa: http://vastfast.vgregion.se/upload/V%c3%a4stfastigheter/Ekonomi/Beslutad%20%c3%85rsredovisning %202015%2020160203.pdf

 

Beskrivning av hur företaget arbetar individuellt och tillsammans med offentliga och privata aktörer på lokal nivå i Skövde med en hållbar samhällsutveckling inom energiförbrukning

Västfastigheter tittar aktivt tillsammans med sina samarbetspartner, bland annat Göteborg Energi, vilken koldioxidbelastning som är deras utgångspunkt idag och vilka möjligheter som finns att minska denna samt minska den fossila andelen i leveransen inom fjärrvärmeleveranserna hos aktörerna.

 

Västfastigheter jobbar även, med stöd från Energimyndigheten, med ett projekt kallat ”tillsammans skapar vi hållbara miljöer” där de utifrån studien ”Östra sjukhuset – framtidens hållbara sjukhusområde” arbetar med olika hållbarhetsfrågor för att nå en lägre energianvändning. Ett konkret exempel som de lyfter fram är elkrävande utrustning i sjukvårdens fastigheter. Patientmonitorer har stor påverkan på energimängden som används på grund av det stora antalet monitorer. En åtgärd som togs var att köpa in mindre energikrävande utrustning men resultatet vittnade om att den gamla utrustningen fortsatte användas vilket ledde till att energianvändning inte förändrades på en betydande nivå. Man har även framtagit och fastställt en strategi för att kontinuerligt följa upp energianvändningen genom mätare och system.

Källa: http://vastfast.vgregion.se/upload/V%c3%a4stfastigheter/Ekonomi/Beslutad%20%c3%85rsredovisning %202015%2020160203.pdf

 

Beskrivning av arbetet med hållbarhetsutveckling inom specifik verksamhet hos Västfastigheter

Skaraborgs sjukhus använder solcellspaneler i sitt arbete att minska energianvändningen inom sin verksamhet. Solcellerna monterades som ett initiativ inom regionens mål att halvera energianvändningen till år 2030, i jämförelse med år 1995. Solcellspanelerna med montering och installation kostade sammanlagt fyra miljoner kronor varav 1,2 miljoner kronor var statligt bidrag och resterande 2,9 miljoner kronor skrivs av under tio år. Skaraborgs sjukhus beräknar att det av de 1 320 nuvarande paneler på den 2 150 kvadratmeter stora ytan går ca 300 kilowatt. Detta ska innebära ett effektuttag på ca 300 000 kilowattimmar varje år, enligt energistrategen vid Västfastigheter Hans Kardell. Sommaren 2016 utökades solcellspanelerna till att täcka ca 5 500 kvadratmeter motsvarande energiförbrukningen för ca 65- 70 villor.

 

Skaraborgs sjukhus satsar i framtiden på att kunna erbjuda laddningsstationer till elbilar och har en önskan om att inom verksamheten utnyttja just eldrivna leasingbilar. Än så länge är detta endast en framtidsvision inom Sjukhusets ansvariga personal som är i behov av ett bra debiteringssystem godkänt av skattemyndigheten samt en effektivare elproduktion och tillgång så att konsekvensen inte innebär en ökad energianvändning istället för önskemålet om en miljömässigt hållbarare utveckling.

Källa:

http://sla.se/skovde/2015/03/31/solceller-fyller-sjukhuset-med1?refresh=true

 

Att Västfastigheters verksamheter utökas med nya projekt och får fler fastigheter med underhållsbehov kan komma att kräver större energianvändning. Den ekonomiska tillväxten och framgången hos Västfastigheter ökar deras energibehov. Västfastigheter uttrycker själva att detta innebär stora krav på organisationen och bedömer är att det under lång tid framöver kommer att finnas mer behov än resurser. Vårdbyggnader är de som kräver mest energianvändning men även där sätter man varje år som målsättning ett värde som vanligtvis passar andra byggnader är vårdbyggnader och därför anser sig Västfastigheter ligga i underkant i sin energianvändning även i vårdbyggnaderna.

Bioolja är dyrare att producera än fossila bränslen men att föredra ur miljösynpunkt. Att västfastigheter sätter upp en plan för att gå över till biobränsle tyder på att de har ekonomiska möjligheter att lägga en extra kostnad till att byta bränsle till ett mer miljöanpassat val.

 

 Solcellspaneler på taket av Skövde sjukhus.