Kropp & själ tar upp Lycka vs Mening

Kommer ni ihåg inlägget Vem har sagt att du måste vara lycklig? Som Emily Esfahani Smiths Ted-talk: There's more to life than being happy och handlar om att man istället för att sträva efter lycka bör sträva efter att hitta mening i sitt liv (går att läsa om du klickar här). Nu har radioprogrammet Kropp & själ tagit upp samma tråd i sitt avsnitt Glöm lyckan! Sträva efter mening istället, från den 3 April (går att lyssna på här).
 
 
Tänker du nu att åh nej, ett 55min program orkar jag inte lyssna på? Ja tur för dig, för här nedan har jag plockat ut de godaste bitarna. 
 
Kropp och själ tar upp en hel del som liknar det Emily Esfahani Smith pratar om. Den psykiska ohälsan ökar och är den vanligaste anledningen till sjukskrivning. Frågeställningen är om det är dags att rikta om fokus från lycka till mening..? Nått som gör att motivet till att man går upp på morgonen inte är för att det är härligt, utan för att man är en del av ett sammanhang, kugge i ett större hjul, ett viktigt bidrag til en bättre värld. Kanske är det plikt, kall och värdnad av traditioner som kan bidra till ens livs mening snarare än fokus på personlig utveckling.
 
  • "Vad ska man göra av sitt liv?" Detta skrev Åke Iggström när han startade en reflektionsgrupp, för att träffas och reflektera över vad man ska göra av sitt liv, vad man bör sträva efter och andra livsfrågor. Ska man söka mening eller sträva efter lycka? En sak som en deltagare i gruppen sa var att lycka är något som kommer utifrån, mening kommer inifrån. En annan påpekade att mening får man genom att känna att "jag kan göra nytta för andra människor", samt ställer sig frågan om man kan vara lycklig utan att känna mening respektive känna mening utan att känna lycka?
  • Sven är professor i psykologi på Universitetet, samt författare och samhällsdebattör. Sven pratar om instrumentalisering, något som han själv är stark kritisk mot, och innebär att det finns mycket i samhället som har ett värde i sig men som vi i det moderna samhället har omdefinierat till att bli ett medel för något annat. Han tar upp barnens lek i skolan som exempel. Att leka är meningsfullt i sig för ett barn men när vi i vårt nyttoinriktade samhälle motiverar rastens springlekar med att de ökar inlärningsförmågan, då tar man bort värdet av själva leken och reducerar det till att bli något annat. Rörelse och lek blir ett redskap för att uppnå bättre skolresultat och inte ett mål i sig. Hans grundtes är att vår strävan efter utveckling och optimering av oss själva bara gjort oss självupptagna. Istället för att jaga efter vår egen konstruktion av lycka så borde vi koncentrera oss på att göra saker som är meningsfulla, saker som betyder något även för andra och inte bara oss själva. Goda handlingar, menar Sven. Forskning inom psykologi och filosofi visar att för att något ska kännas meningsfullt så räcker det inte bara att göra något för egen vinning. Det behöver inte vara stora handlingar som att resa till u-länder och rädda sjuka barn. En meningsfull handling kan räcka med att prata med sitt barn efter skolan.
  • Ann Langius-Eklöf, professor i omvårdnad vid Karolinska institutet, gjorde en upptäckt när hon som sjuksköterska mötte svårt sjuka cancerpatienter. Hon upptäckte att de inte mådde så dåligt som hon hade trott. Många fann istället nya glädjen i livet och hanterade sin sjukdomssituation på ett värdigt sätt. Det gjorde henne nyfiken på att studera mer för att förstå den komplexa människan. Där läste hon om Aaron Antonovskys, som var en medicinsk sociolog, salutogena modell och hans begepp om känsla och sammanhang. Antonovsky undrade varför människor har hälsa och mår bra trots att de varit utsatta för otroligt påfrestande situationer. Han började med att studera kvinnor som suttit i koncentrationsläger och fann att många av dem mådde bra trots sin historia av att sitta i koncentrationsläger, och undrade hur det kom sig. Han ställde sig frågor kring hur människor kan överleva trots påfrestande situationer, för det gör vi, och vad består det här av? Han kom fram till att det handlade väldigt mycket om att ha en känsla av sammanhang och om känslan av sammanhang är hög eller god omkring en så har man en förmåga att hantera dessa påfrestande situationer. Känslan av sammanhang handlar om mitt eget övergripande förhållningssätt till livet utifrån hur begripligt, hur mycket jag förstår av det jag har runtomkring mig, och hur hanterbart och hur meningsfullt jag ser mitt liv som. Ann har själv tittat på patienter som har en förmåga att känna en högre känsla av sammanhang, dvs har en mer begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt liv, och studerar om de har ett bättre välbefinnande. Enligt henne är forskningen helt enig om att det finns ett samband mellan hur man mår i relation till en sjukdomssituation med att det hänger ihop med sin grad av känsla av sammanhang. De patienter som har denna känsla av sammanhang anpassar sig bättre till sin sjukdom.
  • Ann-Kristin Mimmi Eriksson har forskat om människors hälsa med fokus på de existentiella frågornas betydelse för hur vi mår. I samband med utmattning så drabbas många av en känsla av meningslöshet, när orken och lusten för allt plötsligt tagit slut. Man ställer sig frågorna: Vad gör jag nu? Var hittar jag mening nu? Hur hittar jag värde nu? I en studie intervjuade hon 5 patienter som var sjukskrivna för utmattning i 2-8 år, samt 7 vårdgivare, alla delaktiga i ett rehabiliteringsprogram som på prov inkluderat samtal om livets stora existentiella frågor. Vårdarna uttryckte själva att de hade sett att det var vanligt hos denna typ av patientgrupp att uttrycka en existentiell problematik som man behövde få prata om, det fanns ett behov och att dessa frågor behövdes jobba med och bemötas. Patienterna beskrev sin situation som att de hamnat i en återvänds gränd, att de var maktlösa och kunde inte ta sig därifrån. De hade försökt med alla medel de kände till och de kände att de hade fastnat. De beskrev det ocskå som att det var i en skuggvärld mellan liv och död. Som tillägg till patienternas regelbunda rehabilitering gavs de även möjlighet att diskutera större existentiella frågor, exempelvis livsval, varför livet inte blev som man tänkt sig, hur man nu ska hitta mening samt hur man kan omtolkla mening och se det på ett annat sätt än man gjort tidigare. Genom att samtala med andra i samma situation, genom att både ha individuell terapi och gruppterapi, så lärde de sig att sätta ord på denna aspekt. De fick även lära sig nya sätt att uttrycka detta än med språk genom exempelvis bild- eller musikterapi. Ann-Kristins studie resulterade i att vårdpersonalen berättade att de såg förändring hos de deltagande patienterna. De blommade upp och gick från att må väldigt dåligt till att börja se ett hopp och en framtid. Att få prata om, omvärdera och sätta ord på de existentiella frågorna blev en förutsättning för deltagarna att komma vidare, genom att de fick se att det finns andra sätt att leva på, andra sätt att se livet på än vad de gjorde i innan.
  • Nancy Morrow-Howell, professor vid Washington University, har i flera olika studier undersökt hur äldre påverkas av att ägna sig åt volontärsarbete efter pensionen. En stor förändring i livet som kan sätta synen på dig själv på spel är när du ska just lämna ditt jobb och bli pensionär. Samtidigt som du säger hejdå till arbetsuppgifter, kollegor och kontorsplats så tappar en stor del av din identitet när du slutar arbeta. Nancy med kollegor följde volontärer som hade i uppgift att vara med under lektioner på skolor i deras bostadsområden, och studerat hur deras hälsa förändrats under tiden. Man mätte volontärernas fysiska, psykiska och kognitiva hälsa. Nancy och hennes kollegor jämförde sedan dessa resultat med data samlat från andra äldre som inte ägnad sig åt volontärarbete. De Nancy och hennes kollegor kunde se var att de äldre som ingått i volontärgruppen hade bättre hälsa redan från början än icke volontärerna. Kanske var detta en anledning till att just de engagerade sig i volontärarbete från första början. Men det mest intressanta resutlatet var att de som arbetat som volontärer hade bibehållit eller till och med förbättrat sin hälsa i större utsträckning än icke volontärerna. Volontärerna hade mindre krämpor och mådde bättre psykiskt än kontrollgruppen. Nancy säger att det är tydligt att volontärarbete är bra för människor, men att deras uppgift nu är att ta reda på varför. Hennes teori är att förutom att volontärarbetet på skolorna innebar att de äldre var både fysiskt och kognitiv mer aktiva (fysisk aktivitet leder till bättre mående både fysiskt och psykiskt), så tror Nancy att det handlar om att mötet och arbetet med barnen gav de äldre en ny mening i livet. 
 
Personlig utveckling, Psykisk ohälsa, Tips | | En kommentar |

Vad läser jag just nu?

 
Äntligen hoppar jag på tåget och tar itu med denna bok. Jag ser den överallt så jag har inte kunnat låta bli! Omgiven av Idioter av Thomas Erikson handlar om mänsklig kommunikation. Den förklarar varför vi har olika kommunikationsstilar, varför vi ibland inte förstår varandra och vad vi kan göra åt detta. Thomas har även skrivit en uppföljare som heter Omgiven av psykopater i samma beteendevetarstuk.
 
Jag måste medge att den inte alls föll mig i smaken. Han delar in olika personlighetsdrag i färger enligt DISA språket. Kort sammanfattar beskriver han gröna personer som stabila, blåa som analytiska, röda som dominanta och gula som inspirerande. Självklart finns en hel del andra egenskaper inom de olika färgerna och detta kan ni läsa om djupare i boken. Författaren vill med boken belysa att en av de vanligaste orsakerna till konflikter i vardagen beror på dålig kommunikation, förklara hur det kommer sig och hur man kan göra för att minska och underlätta detta genom att anamma detta sätt att förstå andra människor.
 
Personligen tycker jagatt det är lite väl förenklat att dela in folk i fyra olika färger baserat på deras "personlighetsdrag". Jag förstår poängen med att man då kan anpassa sitt eget beteende till dennes beteende och på så vis minska konflikter och missuppfattningar. Däremot tror jag att det är lätt att döma någon för snabbt och därmed kanske tillföra personlighetsdrag på andra personer som inte alls stämmer, bara för att man vill ha ett enkelt svar på hur personen i fråga fungerar. Vi vill ju gärna veta hur någon annan fungerar, tänker och varför den gör som den gör, och den där strävan efter ett enkelt svar tror jag gör att man gärna missbedömer folk i sin strävan efter ett snabbt och enkelt svar på en väldigt svår fråga. Det är inte så enkelt som att en grön person inte kan ha röda egenskaper (detta förstår man om man läst boken). Ser jag var jag tror är en grön person och kategoriserar hen som personlighetstyp 'GRÖN' (Försiktig, tålamodig, hjälpsam, lojal) så kanske jag totalt ignorera och missar hens RÖDA egenskaper (drivande, målmedveten och tävlingslysten) för att jag redan har bestämt mig vilken personlighetstyp du är. Det är så lätt att generalisera och missa att varje individ har alla färger, mer eller mindre.
 
En annan sak lade märke till är att så mycket av den vetenskapliga informationen föll bort i hans försök att göra boken lättläst, exempelvis hur hans undersökningar gått till (urvalsprocesser osv). Och nu räknade jag inte antalet meningar där han skriver att "detta bara är hans personliga åsikter, teorier eller observationer", men det händer ett antal gånger i boken och det förstör lite värdet i hans arbete och det faktum att utger sig för att en vetenskaplig grund. Författaren ger ett partiskt intryck, enligt mig.
 
Men hörrni, jag tycker definitivt att ni kan läsa boken själva och bilda er en egen uppfattning! Dela gärna med er om vad ni tycker och tänker då. Den är varken tjock eller svårläst. Han har förenklat det vetenskapliga språket väldigt bra i boken så att alla kan förstå.

Beröring och välbefinnande i samma mening

 
Det här inlägget är en fortsättning på ett tidigare inlägg som ni hittar här (5 saker jag bör göra minst en gång om dagen). Det handlar om vikten av att få och ge beröring. Hur påverkas vi av beröring och är det nödvändigt för vårat välbefinnande?
 
Huden är kroppens största organ. I huden finns nervtrådar som konstant sänder information till hjärnan. Man kan dela in dessa nervtrådar i sorter: tunna och tjocka. De tunna trådarna sänder signaler sakta medan de tjocka trådarna sänder signalerna snabbt. I huden finns även miljontals mottagare som registrerar beröringen som kommer utifrån. Beroende på hur många och hur tätt dessa mottagare sitter, desto bättre känsel har vi. Till exempel så sitter mottagarna glesare på ryggen än på fingertopparna vilket gör att det kan vara svårt att gissa rätt i bulleribock men vi kan läsa punktskrift med fingertopparna. (Per Snaprud, Forskning och framsteg, publicerad 2016-03-15,  http://www.kroppsterapiskolan.se/forskning.php).

Beröring behövs redan när man föds. Som nyfödd behöver man beröring för att utveckla nerverna och immunförsvaret. Ultraljudsbilder visar att ett foster som ännu inte har utvecklat syn, hörsel och andra sinnen sprattlar undan om någon trycker på mammans mage, den reagerar alltså på beröringen. Hos spädbarn är reaktionen till stor del omedvetet, enligt Håkan Olausson, men viktig. Samspelet mellan föräldrarna och barnet genom smekningar behövs för att barn och föräldrar ska kunna knyta ann till varandra på ett tryggt sätt. Men det finns både bra och dålig beröring. Olusten inför att bli smekt av fel person kan påverka upplevelsen och hos spädbarn kan det handla om att en stressad förälder tar i barnet med för snabba rörelser. Med rätt sorts beröring aktiveras hudens taktila C-fibrer och barnet blir lugnare, ler och visar att upplevelsen är positiv och leder till att skapa känslan av närhet mellan barn och förälder.

På 50-talet utförde forskaren Harry Harlow en serie experiment i vilka apungar fick två olika sorters surrogatmammor. Den ena var kall och tillverkad av stål-tråd, men utrustad med nappflaska och mjölk. Den andra var mjuk och varm, men utan nappflaska med mjölk. Nästan alla apungar valde den mjuka mamman, även när hot närmade sig. Vissa apungar fick inte välja, utan fick växa upp hos den kalla mamman. De utvecklades sämre både fysiskt och psykiskt och visade känslomässiga störningar.

De flesta forskningsrapporter om beröring kommer från USA, bland annat från TRI - Touch Research Institute som ligger vid University of Miami School of Medicines. TRI är det första institutet i världen som enbart ägnar sig åt forskning kring beröring och dess plats inom vetenskap och medicin. I dag har TRI etablerat forskningsinstitut vid Nova Southeastern University i USA, på Filippinerna och i Paris. Deras forskningsstudier lyfter fram hur beröring som till exempel massage bidrar till mindre sjukdomar och bättre hälsa i flera anseenden. Några exempel på områden kommer här nedan, (läs mer på deras hemsida här):

Immunsystemet

En studie där man tittade på massagens effekter på friska kvinnor och kom fram till att effekterna av efter bara en helkroppsmassage fick 56% av kvinnorna en ökad produktion av vita blodkroppar.

Astma

En studie utförd 1998 på barn som led av astma, visade att när föräldrar masserade sina barn, förbättrades barnens luftintag och lungfunktioner. Barnen visade också mindre oro och minskad produktion av stresshormonet cortisol. Dessutom minskade föräldrarnas oro.

Bulimi

En studie gjordes 1997 för att undersöka massagens effekt på tonårsflickor som led av Bulimia (ätstörningar). Testgruppen fick massage två gånger i veckan under en fem veckors period. Efter testperioden hade flickornas kroppsuppfattning förbättrats, de oroade sig mindre, hade färre depressioner samt ökade halter av dopamin och serotonin.

Kronisk trötthet

1997 gjordes en studie på massagens effekter på personer som led av kronisk trötthet. Direkt efter massage visade gruppen på minskad depression och minskad produktion av stresshormonet cortisol. Efter tio dagars massage minskade tröttheten. De somatiska symptomen minskade markant och sömnen förbättrades avsevärt.

Diabetes

En studie utförd 1997 på barn med diabetes visade att när deras föräldrar regelbundet masserade sina barn, minskade både barnens och föräldrarnas oro inför sjukdomen. Barnen hade också lättare att acceptera den diet som diabetes kräver. Även barnens glukoshalter minskade markant.

Migrän

I en studie utförd 1998 fick personer med migrän regelbunden massage. Effekterna blev minskad huvudvärk, bättre sömn och mindre oro.

Post traumatisk stress

I en studie utförd 1996 på barn som överlevt orkanen Andrew i USA, blev barnen mindre deprimerade och oroliga när de fick massage. Halten av stress-hormonet cortisol minskade också.

Källhänvisning

https://fof.se/tidning/2016/4/artikel/vart-sinne-for-narhet

 http://www.kroppsterapiskolan.se/forskning.php

http://www6.miami.edu/touch-research/Research.html)%20

Personlig utveckling, Psykisk ohälsa | | 4 kommentarer |
Upp