Vem har sagt att du måste vara lycklig?

I boken Franny and Zooey av JD Salinger pratar de två syskonen om varför man ska putsa skorna innan man är med i ett radioprogram, man syns ju ändå inte? Deras äldre syskon svarar då att man gör det för den ”Feta damen” som sitter på verandan och lyssnar på radioprogrammet varje morgon. Det man gör får därmed en mening större än sitt eget nöjes skull. Vad den Feta damen representerar i det här sammanhanget är att skapa en mening i det man gör. Och mening är också vad Emily Esfahani Smith pratar om i sitt TED-talk "There's more to life than being happy".

 
Vi strävar alla på ett eller annat sätt efter att bli lyckliga. Esfahani Smith har i fem år studerad vad det är som gör oss lyckliga enligt psykologi, neurovetenskap och filosofi. Hon började sin forskning när hon insåg att vi får bättre förutsättningar att må bra inom i princip alla områden i världen, men trots detta samtidigt mår alt sämre, detta syns exempelvis inom den ökade självmordsstatistiken som Esfahani Smith använder sig av i sitt föredrag. Detta pga att jakten efter lycka faktiskt kan göra oss olyckliga. Vad vi egentligen borde söka efter är mening. Glädje varar en kort stund, mening går djupare och verkar långsiktigt.

Vad är mening och hur kan vi leva mer meningsfullt? Esfahani Smith tar upp fyra grundpelare: Tillhörighet, Syfte, Hängivenhet till stunden och Aktivt berättande av sin egen historia.

Tillhörighet
Tillhörigheten kommer från att ha relationer där du valideras som person och där du själv kan validerar andra. En meningsfull tillhörighet är en tillhörighet där du accepteras och bekräftas som person för den du är och känner dig älskad och får älska personer tillbaka. Att skapa relationer till andra och bekräfta dess värde ger dig mening, du finner dig själv och en mening i din relation till andra. Genom att ge och få ta, i ett utbyte av kärlek, trygghet och ageranden. Att omge dig med personer som du anser vara värdefulla är alltså viktig för att du ska få ett meningsfullt liv.

Syfte
Att ha ett syfte handlar både om dig själv men också om vad du har att ge andra. Det kan lätt misstas med att exempelvis ha den perfekta karriären eller ha det perfekta livet. Att hitta syfte, enligt Esfahani Smith, handlar dock inte om vad man vill ha utan vad man kan ge. Hur man kan använda sin styrka och kunskap för att tjäna andra. Till exempel en läkare som anser sitt syfte vara att vårda människor eller en mamma som ser sitt syfte vara att ta hand om, skydda och lära sina barn. När du av dig själv gör något och sedan får skicka det vidare så får du en känsla av att ha ett syfte, en anledning att finnas här på jorden
tillsammans med alla andra människor. Något som ger dig ett driv, något att leva för och därmed en mening.

Hängivenhet till stunden
Egenvald översättning från engelskans Transcendence. Transcendence handlar om de stunder då du upplever att du kliver utom dig själv, när du lyfts från dina vardagliga rutiner, regler, tankar och glömmer tid och rum för en stund, om så bara för en minut. Det kan vara vad som helst som triggar igång att du
helt hänger dig till stunden och upplever något som kan beskrivas som inre lugn, passion eller sinnesfrid. Exempel där man kan uppleva att man helt hänger sig till stunden kan för en religiös vara i kyrkan, för en författare när hen får ett bra flow i skrivandet och för hundägaren ute i skogen när hen tittar upp på trädtallarna. I sången, i dansen, under målandet eller yogapasset. Oftast handlar det om att släppa taget av det världsliga och vardagliga och finna lugnet i att vara en del av något större. Men detta kan beskrivas och upplevas på olika sätt, som här förklarat.

Ett aktivt berättande av sin egen historia
Genom att skapa en berättelse baserad på händelserna i ditt liv hjälper det dig att få en klarare syn på ditt liv och hur du blivit den du blivit, genom olika definierande upplevelser. Vi inser inte alltid att vi är författarna av vår egen historia och att vi kan förändra den när helst vi vill. Folk tenderar att basera
berättelsen om sina liv på stunder då de upplevt upprättelse, utveckling och kärlek men man kan lika gärna fastna i att se de dåliga händelserna i livet och hamna i en ond cirkel av att man inte anser sig leva sitt liv utan bara utsättas för det, utan att ha något att säga om saken. En känsla av att inte ha en kontroll
över sin egen berättelse.

Att inse att man kan förändra sin historia gör att man kan få ny insikt och en känsla av att du lever ditt liv så som du själv vill, istället för att livet bara är något som händer dig. Det kan vara svårt, göra ont och ta tid. Om du reflekterar kring de definierande stunderna i ditt liv som har påverkat dig, så kan du få en
tydligare bild av vem du är respektive vem du vill vara och kanske vad du behöver göra för att nå dit du vill.
 
Esfahani Smith gav ett exemepel på sin egen teori genom en berättelse om sin sjuke far som skulle sövas ner och inte visste om han skulle vakna igen. Han hade berättat för henne att allt han kunde tänka på när han stod öga mot öga med döden var att han ville leva för att kunna ta hand om hennes bror och henne. När sjuksystern bad honom räkna baklänges från 10 för att sövas ner så började han istället upprepa ett mantra av sina barns namn. Han ville att deras namn skulle vara de sista orden han uttalade utifall han dog. Han hade därmed en anledning att vilja leva vidare genom sin kärlek och känsla av tillhörighet som han fann i familjen, hans syfte och roll som pappa och när han hängav sig helt till stunden i att upprepa mantrat av deras namn var det den historian som han berättade för sig själv, om sig själv, och som gav honom en mening att vilja fortsätta leva.
 
 

Rensa rensa rensa!

Det bästa jag vet är att rensa bort saker. Att rensa garderoben, mina smycken, apparna i mobilen, sminket, kökslådorna och skafferiet, vänlistan på facebook. Är detta en fördel eller nackdel? I mitt huvud rensar jag för att effektivisera min livsstil. Det ska vara enkelt, jag ska inte äga något överflödigt.
 
Jag skulle kunna skriva en 5000-sidors bok om mitt rensande och organiserande. Hur, varför, vad och när. Hur går jag till väga? Varför rensade jag bort den där prylen? Vad rensade jag bort idag? Jag har effektiviserat mitt liv i den meningen att jag har väldigt bra koll på var jag har mina prylar och behöver inte leta särskilt länge efter vardera pryl. Viktiga papper, glasögonen, verktygslådan och reservknapparna till klädesplagg.
 
Jag älskar att organisera och skriva listor. Jag älskar att ha ett visst organiserat tema på hur jag ställer böckerna i bokhyllan, hur jag förvarar torrvarorna i skafferiet och hygienprylarna i badrumsskåpet. Detta är en egenskap som troligen baserar sig på känslan av kontroll. Att veta att allt är som det ska, städat och organiserat, möblerat och till pricken ståendes rätt i hyllorna. Inga gamla datum eller mögliga ostar, inga rostiga spikar eller t-shirtar med hål i.
 
Det tog dock ett tag innan jag insåg att mitt "rensande" inte nödvändigtvis gjorde mig till en "sparande" och "minimalistisk"  person. Livsstilen minimalism går ut på att allt du faktiskt äger tar energi av dig genom att du knyter an till prylarna, samt att de kräver att du tar hand om och lägger tid på att städa och laga prylarna regelbundet. Det kan kallas en motreaktion till konsumtionssamhället. En insikt av att du inte behöver äga allt du tror att du behöver äga. Ett sätt att säga använd prylar och älska människor, inte tvärtom. I början av mitt minimalistiska tänkande sparade jag inga pengar på att jag rensade bort onödiga saker. Detta pga att jag rensade och rensade och sedan bara konsumerade mer och mer. Jag rensade bort en tröja och såg ett behov att att köpa en ny. Om och om igen gick cirkeln. Ut med en blomkruka, in med en annan. Ut med en kjol, in med en annan osv. Numera har jag vänt på steken, istället för "en ut, en in" så är det "en in, en ut" som gäller. Dessutom håller jag en tightare budget och köper ingenting under mina mer impulsiva perioder (för jag har sådana). Jag försöker knyta åt snöret på min plånbok och faktisk inte bara äga mindre onödiga prylar utan gå till källan av problemet och inte köpa onödiga prylar från första början. Det är svårt att lära sig vad man behöver i jämförelse med vad man vill ha. Jag lyckas verkligen inte jämt. Däremot tar jag små steg mot en lägre konsumptionsvana. Ju fler gånger jag lyckas, desto mer kommer jag både spara i pengar, energi och negativ miljöpåverkan - och det mina vänner är en motiverande tanke!
 
Tre steg till minimalism:
Låna istället för att äga. Både låna till andra och låna av andra. Gå till exempel ihop några grannar och köp en gemensam skruvdragare. Hur många dagar per år använder du din skruvdragare mot hur många dagar den ligger på en hylla i garaget? Varför måste varje hushåll ha en skruvdragare var som ligger i garaget istället för att en används flitigt av fler personer? Böcker är en annan såndär regelbundet in och ut pryl. Bortsett från mina favoritböcker som jag läser om lite då och då, så har jag inga problem att ge de böcker jag redan läst ut till någon annan, som exempelvis en julklapp eller födelsedagspresent.
 
Håll en prylbudget. Fem ungefär likadana svarta klänningar, behöver jag verkligen det? Femton omaka tekoppar, är det rimligt?
 
Kolla användningsstatistiken på prylarna. Likt i din mobil där du kan kolla hur ofta du använder respektive appar (jag gör detta regelbundet och rensar bort onödiga sådana) kan du göra en användningsstatistik i huvudet för olika prylar. Den dekorativa bordslampan till exempel, hur ofta lyser den egentligen? Väskan längst in i garderoben, hur ofta använder du den per år?
 

Mina knep för mindre konsumtion

Berätta för andra att du har som mål att konsumera mindre. Ett råd när man ska sluta röka är att berätta för personerna i din omgivning det, för att det då blir svårare att fuska eller gå tillbaka till gamla vanor. Likaså gäller det att berätta om sina planer att inte köpa lika mycket prylar. Då får man fler ögon på sig och det blir verkligare när man säger det högt. 
 
Avregistrera dig från mejlerbjudanden. Jag får massor av mejl från butiker som jag tidigare handlat hos och som jag är medlem hos. "Köp 3 betala för 2", "Just nu 30%" eller "Fri frakt, passa på!" Man kan blocka respektive avregistrera dessa mejl och sms för att slippa bli shoppingsugen. 
 
Sluta onlineshoppa. Det är så enkelt att fylla varukorgen. Klick, klick, klick och sen har man beställt varor för halva lönen. Men man vet ju varken hur plagget sitter på kroppen, hur materialet får gardinerna att hänga i fönstret eller hur skorna klämmer fötterna. Det är bättre att prova och handla i butik. Vet vad du handlar så blir det färre felköp, och det är dessutom lättare och billigare att lämna tillbaka eller byta.
 
Spara till något speciellt. Ha ett långsiktigt mål. Något som gör det värt att spara de där extra kronorna istället för att impulsivt köpa något och bli glad för stunden. När jag köper saker blir jag glad, för stunden. Om jag ska klara av att hänga tillbaka klädesplagget eller varan som jag egentligen inte behöver men vill ha, så behöver jag ha en motivation. Man kan spara till en resa, ett boende eller att man unnar sig att äta ute med vänner en gång i månaden istället för att köpa hämtmat varje helg. Du ska ju helst inte gå plus minus noll, för tanken är ju att du ska konsumera mindre men jag tänker också att man ska konsumera smart. Med det menar jag i princip färre impulsköp som sedan hamnar i någon dammig låda och en större buffert för oväntade utgifter samt välvalda (och efterlängtade) utgifter.
 
Jag är inte proffs på att agera efter mina egna knep Det är skitsvårt! Jag är jättedålig på att hålla igen på min konsumtion men det betyder inte att jag inte bör fortsätta försöka. Mitt mål är att bli en bättre sparare. Dela gärna med er av era egna tips! x
 
 

Vårt unika blod

Idag lyssnar jag på avsnittet "Vårt unika blod" ur Vetandets värld i P1. Det är inte ett särskilt intressant avsnitt men faktan bakom blodgivning är desto intressantare. Jag skulle gärna vilja ge blod men äter för mycket mediciner för att bli tillåten just nu. x

1 påse röda blodkroppar som förvarats i kylskåp är användbar i ca 6 veckor. Det tar ca 10min att ge blod. 3 av 100 ger blod.

Ditt blod består utav Röda blodkroppar (erytrocyter) som innehåller hemoglobin vars uppgift är att transportera syret från lungorna, samt innehåller järn. Vita blodkroppar (leukocyter) som deltar i kroppens försvar mot infektioner och i bildandet av antikroppar. Trombocyter, som också kallas blodplättar. De medverkar till att blodet koagulerar (stelnar). Plasma, som består av salter, vatten och äggviteämnen.

Vid en blodtransfusion måste blodgivarens och blodmottagarens blodgrupper passa ihop. De här kombinationerna är möjliga inom ABO-systemet:

Givaren har blodgrupp

Mottagaren måste ha blodgrupp

A

A eller AB

O

A, B, O eller AB

B

B eller AB

AB

AB

Det finns ytterligare kombinationskrav för det så kallade Rh-systemet (D)

Blodets från dig som givare ska testas, centrifugeras, delas upp för att sedan ges till den som behöver det.

Blodet hanteras i ett slutet blodpåsesystem med 3 - 4 sammankopplade påsar. Vid blodgivningen tappas blodet i en av påsarna. Påsen innehåller antikoaguleringsmedel, som gör att blodet inte levrar sig. Blodgivningen tar cirka tio minuter. En elektronisk våg med automatstopp ser till att du inte tappas på mer än 4,5 dl.

Varje blodpåse identifieras med hjälp av ett etikett- och kodsystem. Systemet garanterar både givarens och mottagarens anonymitet. Kodsystemet följer blodet från tappning till färdig komponent. Informationen lagras i blodcentralens databas. På så sätt kan det inte ske någon förväxling.

I samband med blodgivningen tas prover för fem olika tester:

  • Hb-värde (blodvärde)

  • Hiv

  • Hepatit B

  • Hepatit C

  • Syfilis

Blodpåsarna lämnas inte ut till patient förrän testerna är godkända. Om det är några oklarheter med resultaten kontaktar blodcentralen blodgivaren för en kontroll. Om det finns misstanke om smitta hänvisas blodgivaren alltid till infektionsklinik för uppföljning.

Efter blodgivningen skickas blodpåsen till laboratoriet där den ska centrifugeras. Detta görs för att blodet ska delas upp i beståndsdelarna (blodkomponenter); röda blodkroppar, plasma, trombocyter och vita blodkroppar.

Efter centrifugeringen har blodet lagt sig i olika skikt. Längst ner i påsen lägger sig röda blodkroppar, i mellanskiktet vita blodkroppar samt trombocyter och överst lägger sig plasman.

De olika komponenterna förs över genom slangar till påsarna i det slutna systemet. Röda blodkroppar till en av påsarna, trombocyter och plasma till två andra. Vita blodkroppar filtreras bort.

Detta innebär att dina 4,5 dl blod kan hjälpa upp till tre patienter som var och en får den blodkomponent hen behöver.

 

Källa: geblod.nu